Det nationella kompetensteamet mot hedersbrott permanentas. Brott med hedersmotiv ska bli en egen brottsrubricering och en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv ska införas, skriver Jesper Johansson och Torbjörn Nilsson.
Svar till Noah Hjortman och Patrick Benabou (NWT 10/8).
Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som aldrig kan accepteras. Detta förtryck drabbar i hög grad unga kvinnor, och det är en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna. Det drabbar också unga män, och inte minst Hbtq-personer.
Tidigare regeringar har också arbetat för att bekämpa förtrycket, men det arbetet måste förstärkas på flera sätt. Därför innehåller januariavtalet mellan Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna många åtgärder för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Några exempel:
Det nationella kompetensteamet mot hedersbrott permanentas. Brott med hedersmotiv ska bli en egen brottsrubricering och en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv ska införas. Reglerna för utvisning av icke-svenska medborgare som döms för hedersrelaterade brott ska skärpas. Myndigheter ska få bättre möjligheter att utan föräldrars samtycke ge insatser till unga vid misstanke om hedersbrott, och att ingripa vid misstanke om att någon förs ur landet för att giftas bort mot sin vilja eller könsstympas. Offentliga medel ska inte betalas till föreningar eller samfund som genomför barnvigslar eller sanktionerar annan hedersrelaterad brottslighet.
Det är också viktigt att regeringen avsatt pengar till en särskild stödtelefon, som ska kunna ge stöd direkt över telefon till flickor och kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Som Noah Hjortman och Patrick Benabou skriver (NWT 10/8) kan också en bättre integration av nyanlända bidra till att motverka hedersrelaterat förtryck. Därför är det också bra att det i januariavtalet ingår att asylsökande ska få mer och bättre samhällsundervisning under asyltiden, och att alla integrationsåtgärder ska ha ett jämställdhetsperspektiv.
Mäns våld mot kvinnor är också ett allvarligt samhällsproblem som aldrig kan accepteras. Det handlar till stor del om våld som utövas av en man som har eller haft en nära relation till den utsatta kvinnan. I vårt samhälle utsätts många kvinnor för kränkningar i hemmet. Även om mäns våld mot kvinnor ofta är en del av problemen vid hedersrelaterat våld, är problemet med våld mot kvinnor mycket mer utbrett. Misshandlande män återfinns i alla samhällets grupper, oberoende av ålder och ursprung.
Det finns både viktiga likheter och viktiga skillnader mellan dessa två problem – hedersrelaterat förtryck och mäns våld mot kvinnor. Den kompetens som behövs för att hjälpa utsatta är delvis densamma, delvis olika. I kommunerna och på kvinnojourerna arbetar ofta samma personer med att hjälpa utsatta kvinnor med olika bakgrund, med eller utan hederskontext. I juni avsatte regeringen ytterligare 50 miljoner för att stödja detta arbete. Det är också viktigt och bra.
I motsats till vad Hjortman och Benabou påstår, så betyder detta inte att regeringen inte skulle se de viktiga skillnaderna mellan problemen. Och att Åsa Lindhagen (MP) och Lena Hallengren (S) berörde båda problemen i den debattartikel där de presenterade satsningen, innebär självklart inte att de ”relativiserar” hedersrelaterat förtryck som endast ett uttryck för mäns våld mot kvinnor. Åsa Lindhagen har för övrigt särskilt tagit upp behovet av mer insatser mot hedersrelaterat förtryck i en riksdagsmotion i höstas. Och påståendet om att regeringen skulle stå handlingslös inför hedersrelaterat våld och förtryck är uppenbart fel, med tanke på de åtgärder som är på gång.
Jesper Johansson
Borgvik, språkrör för Miljöpartiet i Värmland
Torbjörn Nilsson
Ulvsby, partistyrelseledamot i Miljöpartiet