60-årsjubilerande Värmlandsschakt och helägda dotterbolaget, Grusbolaget i Karlstad, står inför nya stora utmaningar. 2020 går tillståndet för bergtäkten vid Hynboholm utanför Karlstad ut och nya ansökningar är på väg in till Miljödomstolen i Vänersborg och länsstyrelsen i Värmland.
– Vi kommer att söka nytt tillstånd att 20 år framåt i tiden få ta ut bergkross och naturgrus från täkten. Totalt handlar det om sex miljoner ton. Med tanke på att vi varit verksamma i området i över 30 år hoppas vi självfallet få klartecken, säger Jonas Strömberg, vd i Värmlandsschakt.
Företaget och Grusbolaget arbetar med ett 20-tal täkter runt om i Värmland. Täkten i Hynboholm är med sina 20 hektar störst.
Grusbolaget har bearbetat berget i Hynboholm till ungefär tio meters djup. Nu vill man gå ned ytterligare 15 meter. I täkten finns det en mobil krossmaskin som krossar och sorterar berget till olika fraktioner, anpassade till marknadens behov.
En vanlig arbetsdag är ett 80-tal lastbilar i verksamhet med att hämta tusentals ton bergprodukter. Under ett år levereras ungefär 200 000 ton berg och 50 000 ton sand från bolagets bergtäkt.
Debatt – överallt
Det spelar ingen roll var i Värmland eller Sverige det skall anläggas en bergtäkt. Nästan överallt blir det klagomål och en intensiv debatt kring förslagen. I Värmland är det senaste fallet ett projekt i Ulvsby.
– Det händer att vi backar. I Segerstad drog vi oss tillbaka, säger Jonas Strömberg.
Det här med bergtäkter, naturgrus och sand är fraktioner som är viktiga i samhället, både för infrastrukturen, byggandet och halkbekämpningen vintertid.
Det går bra för Värmlandsschakt med dotterbolag. Omsättningen 2018 uppgick till cirka 700 miljoner kronor. Om några år spränger ni väl miljardvallen?
– Det blir nog jobbigt, men vi tar det som en utmaning.
500 maskinenheter
Man kan säga att Värmlandsschakt på något sätt är ett kooperativ bestående av 130 personer eller företag ägandes 500 maskinenheter. Det handlar om grävmaskiner, lastbilar, dumprar, hjullastare och många fler maskiner anpassade för olika slags arbeten. Värmlandsschakts medlemmar arbetar med små och stora uppdrag över hela Värmland, en del utanför Värmland samt i Norge.
– När entreprenören Nils Magnusson och ytterligare några personer 1959 startade verksamheten fanns det behov av att samla ägarna till maskiner och lastbilar i ett bolag. På det viset skulle man bli starkare och få mer jobb ute på marknaden. I dag får medlemmarna tillgång till rätt stora upphandlingar och ramavtal med byggföretag, andra typer av industriföretag och kommunerna i Värmland.
Men det finns små branschföretag som står utanför gemenskapen. Det vill säga Kalle i Brunskog som har en grävmaskin eller Johan i Arvika som har flera maskiner. Bägge vill inte ansluta sig till Värmlandsschakt, men faktum är att företaget får in fler ansökningar om medlemskap än antalet medlemmar som går ur gemenskapen.
Satsar digitalt
Företaget satsar hårt på digitala verktyg. Papper och penna försvinner i allt större utsträckning.
– Vi har sedan länge passerat den tiden när man kunna lägga arbetsorder i ett utrangerat kylskåp i en skogskant utanför Ekshärad, säger Jonas Strömberg.
Stölderna är ett problem för medlemsföretagen.
Nu på lördag arrangeras täktens dag i Hynboholm. Jubileumsfirandet är mer eller mindre avklarat.