Högskolan måste skapa möjligheter

Debatt
PUBLICERAD:
Vidare behöver antalet universitet minska. De senaste åren har allt fler högskolor omvandlats till universitet. Exempelvis Malmö högskola som sedan januari 2018 fått universitetsstatus, skriver Greta Eulau.
Foto: Johan Nilsson/TT
Utbildningskvaliteten skulle också stärkas på grundnivå såväl som avancerad nivå om studenterna i större utsträckning kom i kontakt med lärosätets forskare. Olikt många andra västerländska länder är det få professorer och forskare som undervisar för studenter i Sverige, skriver Greta Eulau.

Den 11 juli fick tiotusentals blivande studenter antagningsbesked inför höstens högskolestudier. Sedan 1990-talet har allt fler studerat på högskolan. Utbildningsplatserna har ökat, men resurserna till den högre utbildningen har mer eller mindre varit oförändrade. Samtidigt har kunskapsnivån i grund- och gymnasieskolan under samma tid minskat. Högre utbildning har blivit en lättillgänglig rättighet för alla med en gymnasieexamen. Tyvärr på bekostnad av utbildningens kvalitet.

För att minska kunskapsdevalveringen i högskolan behöver den ta ett större ansvar i antagningsprocessen. I dag sker antagningen centralt via Universitets- och högskolerådet (UHR). Men ett bättre system vore att lärosätena själva utformar antagningen till sina egna utbildningar. På så vis skulle lärosätena kunna försäkra sig om att de antagna studenterna uppfyller antagningskraven och har rätt förutsättningar för att klara studierna. Här ligger bland andra USA och Storbritannien i framkant där skolbetyg kompletteras med bland annat antagningsprov, intervjuer, personliga brev eller intyg.

Vidare behöver antalet universitet minska. De senaste åren har allt fler högskolor omvandlats till universitet. Exempelvis Malmö högskola som sedan januari 2018 fått universitetsstatus. Detta trots bristande utbildningskvalitet och att det redan finns ett svenskt, välrenommerat universitet i Skåneregionen i form av Lunds universitet.

Istället för instiftandet av fler universitet skulle ett bättre system vara universitetsfilialer i städer där man önskar se universitetsnärvaro. På så vis kan kvaliteten i större utsträckning sättas i fokus. Här är Uppsala universitets Campus Gotland och Luleå tekniska universitets rymdavdelning i Kiruna framgångsrika exempel fler borde ta efter.

Utbildningskvaliteten skulle också stärkas på grundnivå såväl som avancerad nivå om studenterna i större utsträckning kom i kontakt med lärosätets forskare. Olikt många andra västerländska länder är det få professorer och forskare som undervisar för studenter i Sverige. Dels för att undervisning inte har samma status i Sverige, dels för att de allra flesta väljer att endast eller till största del forska. Genom en premie till doktorerade forskare som väljer att undervisa skulle ett mer vetenskapligt och forskningsinriktat synsätt tidigare kunna introduceras i utbildningarna.

Problemet är inte att många går på högskolan, det är i sig bra att Sverige har en välutbildad befolkning. Men det är ett problem att utbyggnaden skett ansvarslöst och på bekostnad av såväl studenterna som lärarna och forskningen. Ska Sverige vara en kunskapsnation i världsklass måste den högre utbildningen lägga mer fokus på kunskap och undervisning. Endast ett land som premierar kunskap och forskning i världsklass kan i sin tur uppnå det som är själva syftet med högre utbildning – att skapa möjligheter.

Greta Eulau

Riksordförande, Moderata studenter

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.