Viktigt hålla liv i berättartraditionen i Värmland

Debatt
PUBLICERAD:
Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix /TT
För att hålla liv i den värmländska berättartraditionen och få fler författare behövs mer stöd till dem som vill satsa på sitt skrivande – och till projekt som vill stimulera och motivera till skrivande, skriver Louise Alvarsson med flera.

Det har under många år skrivits och pratats mycket om läsförståelse och vad viktigt det är att alla kan läsa och förstå det de läser. Det håller vi helt och hållet med om, men vi vill även lyfta upp skrivandet.

Genom att skriva utvecklar man sitt ordförråd och lär sig att formulera sig på olika sätt. Att skriva och läsa hänger ihop – genom att läsa utvecklar man sitt skrivande och genom att skriva utvecklar man sitt läsande – och båda delarna är viktiga, men det är när man själv producerar text som man på riktigt får möjlighet att uttrycka sina egna tankar och idéer.

För delaktighet i ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna uttrycka sig och göra sin röst hörd. Men det är inte bara av den anledningen det är viktigt att kunna skriva. Genom att skriva utvecklar man även sin fantasi och sina drömmar. Man kan skriva för sig själv eller ha en ambition om att bli erkänd författare. Det viktiga är att inspirera till skrivande – och det är något som projektet Värmland skriver vill göra.

Värmland skriver har i tre år anordnat novelltävling för att stimulera fler att skriva och berätta. I år satsas det på kortare texter för webben. Värmland skriver vill, liksom det står i Region Värmlands kulturplan och i Värmlandsstrategin, utveckla den redan starka berättartraditionen som finns i länet. Men för att få fler Selma och Fröding behövs mer resurser till litteraturen. Det finns flera bra initiativ som bidrar till detta och som uppmuntrar till skrivande och berättande, men det räcker inte.

Region Värmland anordnar en bokfestival och delar ut pris till årets Värmlandsförfattare och litteraturstipendium till två till fem litterära verk som utkommit det senaste året. Det är utmärkt. Men hur ska oetablerade författare lyckas komma dit? Genom att jobba parallellt och skriva på kvällar och helger? Ja, det kan man få göra, men kan stöd tydligare riktas till de som arbetar med ett litterärt verk, liksom de som arbetar med film kan söka bidrag innan de har filmen klar?

För att hålla liv i den värmländska berättartraditionen och få fler författare behövs mer stöd till dem som vill satsa på sitt skrivande – och till projekt som vill stimulera och motivera till skrivande.

Värmland skriver drivs ideellt, i år i samarbete med Studieförbundet Bilda. Värmländska författarsällskapet finns också för dem som är författare eller skribenter, men unga vuxna väljer inte alltid föreningslivet för att utveckla sitt skrivande. Inspiration till skrivande och berättande behövs i skolorna, där många lärare redan arbetar med det – men det krävs att det är lärare som brinner för det. Alla elever får inte med sig berättarlustan från skolan. Liksom med läsningen behövs vuxna förebilder – vuxna som skriver och berättar – och därför behövs även insatser för att äldre ska få möjlighet att utveckla sitt skrivande.

Louise Alvarsson

Skrivpedagog, skribent och projektledare Värmland skriver

Theresa Widjeskog-Ahlman

Skribent och verksamhetsutvecklare studieförbundet Bilda

Robert Halvarsson

Författare och ordförande Värmländska författarsällskapet

Emil Ahlman

Lärare, musiker och skribent

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.