Till försvar av kom som du är

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Ju fler Försvarsmakten får att söka, kvinnor som män, ju sannolikare är det att man hitta den personen som är bäst lämpad för tjänsten, skriver Adam Schelin.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Idén om att Försvarsmakten utövar och bedriver en politisk ideologi i sina reklamfilmer är fel. Försvarsmaktens jobb är att locka och rekrytera fler soldater som vill tjänstgöra och försvara Sverige, skriver Adam Schelin.

I våras sedan släppte Försvarsmakten sina nya reklamfilmer som syftade till att locka nya soldater till försvaret. Detta med budskapet “Kom som du är”. Meningen med denna kampanj var att öka intresset hos de personer som inte tidigare ägnat tid och tanke på en karriär inom Försvarsmakten.

Kampanjen har gett upphov till en hätsk debatt i sociala medier. Läser man i kommentarsfälten på Försvarsmaktens instagram och facebook så anklagas myndigheten för “KVOTERINGSPROPAGANDA”, “vänsterindoktrinering” och “Genustrams”. Flera användare hävdar också att Försvarsmakten med detta vill värva okunnig och oprofessionell personal.

Det här är inte första gången Försvarsmakten initierat kampanjer för att öka intresset hos personer som inte ägnat en tanke åt att jobba som soldat. Reklamerna “hur många skäl behöver du” och “många har många frågor” är två tidigare exempel på detta. Försvarsmaktens pressavdelning har vid flertalet Q&A:s svarat att de sett ett ökat intresse bland kvinnor efter dessa kampanjer.

Frågan många ställer i sociala medier är varför sådant stort fokus ställs på kön, är det inte så att kvinnor kommer söka sig till Försvarsmakten i lika stor utsträckning som män om de är intresserade? Här är det viktigt att påminnas om historien. Alla yrken i Försvarsmakten öppnades för kvinnor först 1989. Kvinnor omfattades av värnplikten först 2018. Tjejer i ung ålder har därför inte samma naturliga koppling till det militära yrket som killar har. Därav den låga sökfrekvensen.

Det är därför viktigt för Försvarsmakten att förändra denna bild. Om någon kille eller tjej blivit kränkt av dessa reklamer och därav valt att strunta i att söka sig till Försvarsmakten kan man ställa sig frågan: Är man då verkligen lämpad att platsa i rollen som soldat från första början?

Ett annat argument som framförs i sociala medier är att Försvarsmakten ändrat kravbilden för sina soldater och sänkt dem för att locka fler kvinnor. Det är fel. Prod Utb, som ansvarar över rekrytering och grundutbildning skriver så här i ett svar till presstjänsten om frågan om positiv särbehandling för könen:

"Det stämmer att det är exakt samma (utan undantag) krav som ställs på män och på kvinnor för samtliga tjänster i FM. Det stämmer inte att vi tillämpar positiv särbehandling baserat på kön vid antagning till Försvarsmaktens grundutbildning eller vid övrig tillsättning av tjänster."

Ju fler Försvarsmakten får att söka, kvinnor som män, ju sannolikare är det att man hitta den personen som är bäst lämpad för tjänsten. Försvarsmakten håller fast vid att godkända krav vid mönstring och slutförd militär utbildning är ett måste för att jobba i rollen som soldat.

Idén om att Försvarsmakten utövar och bedriver en politisk ideologi i sina reklamfilmer är fel. Försvarsmaktens jobb är att locka och rekrytera fler soldater som vill tjänstgöra och försvara Sverige. Det verkar råda en hysteri bland de som aggressivt motsatt sig detta mål. Den röda tråden bland de politiskt aktiva och användare som värjt sig mot detta verkar vara att se PK-Sverige i precis allting. Det viktiga verkar inte vara att förstärka Försvarsmakten, utan att plocka politiska poänger hos de arga och kränkta, oftast konstigt nog (host) hos personer som aldrig tjänstgjort som soldater.

Jag har förtroende i att Försvarsmakten gör sitt bästa för att rekrytera de personer som passar bäst in i organisationen. Med detta kommer även reklamfilmer för att få fler medborgare intresserade. Det är något som borde hyllas. Inte motarbetas.

Adam Schelin

Ordförande, Fria moderata studentförbundet vid försvarshögskolan, hemvärnssoldat

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.