Juridiskt kön är inte vår identitet

Signerat
PUBLICERAD:
För den med ett annat upplevt kön, men utan rätt att ändra det juridiskt, kan det innebära jobbiga situationer när någon tittar i ens pass och ser ett annat kön, skriver Agnes Karnatz.
Foto: Hasse Holmberg / TT
För staten spelar det därför ingen roll om det juridiska könet överensstämmer med vår egen upplevelse. Däremot finns det en poäng med att det juridiska könet överensstämmer med våra fysiska egenskaper, skriver Agnes Karnatz.

Ett Sverige som blir omsprunget av andra länder när det gäller möjligheten att ändra sitt juridiska kön. Mot detta hölls en demonstration under årets Stockholm Pride. Det borde bli lättare att byta sitt juridiska kön, och även införas ett tredje juridiskt kön, var den gängse uppfattningen (SvD 3/8). Men det viktigt att inte bara tänka på hur andra länder gör.

Spontant kan det tyckas vara en enkel sak. Varför kan inte vem som helst få ändra sitt kön i folkbokföringen till det som motsvarar ens upplevda kön? Åt det hållet lutar också den utredning som presenterades 2015. Med utgångspunkt i den beslutade regeringen i augusti 2018 om att skicka ett lagförslag på remiss till lagrådet.

Lagförslaget innebär bland annat att det inte krävs någon kontakt med vården för att ändra kön i folkbokföringen och få ett nytt personnummer. Vad gäller införandet av ett tredje juridiskt kön finns en riksdagsmajoritet för att utreda frågan.

Utgångspunkten för båda förändringarna är att det juridiska könet ska utgå från hur vi själva identifierar oss. Men med den uppfattningen missförstås den egentliga funktionen med ett juridiskt kön – att staten ska kunna identifiera oss, inte att vi ska identifiera oss själva.

För att samhället ska kunna fungera måste människor kunna identifieras positivt, det måste gå att säga att du är du och inte någon annan. Att det är den här personen som är far till den personen, som har tagit det här lånet eller som äger det här huset. Ytterst är det denna funktion som folkbokföringen är ämnad att fylla.

För staten spelar det därför ingen roll om det juridiska könet överensstämmer med vår egen upplevelse. Däremot finns det en poäng med att det juridiska könet överensstämmer med våra fysiska egenskaper. Därmed fyller också kravet på att ha diagnostiserats med könsdysfori en funktion för att få ändra juridiskt kön.

För den som har könsdysfori och mår dåligt av att leva med fel kön kan det kännas hemskt att ändå behöva genomgå en långdragen utredning. Känslan är berättigad, och det är viktigt att utredningen inte drar ut på tiden i onödan. Men utredningen är inte av njugghet, utan för att konsekvenserna av att släppa på den noggrannhet som finns i dag vore än värre. Risken är då att behandlingen, till exempel med hormoner, blir helt fel och orsakar ännu större lidande. Om så sker hotas dessutom legitimiteten för könsbekräftande behandling överlag.

Kön och födelsedatum är något som vi har från livets början och som de flesta aldrig ändrar. Därför finns dessa uppgifter med i vårt personnummer och de hjälper staten att identifiera oss. Men hur vi själva identifierar oss har staten inget att säga till om. För den med ett annat upplevt kön, men utan rätt att ändra det juridiskt, kan det innebära jobbiga situationer när någon tittar i ens pass och ser ett annat kön. Men ökad hänsyn mot och förståelse för transpersoner i vardagen är något vi måste ändra på samhällsnivå, och ingenting som i grunden avhjälps med förändring av det juridiska könet.

Agnes Karnatz

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.