Människans verksamheter bör anpassas till naturens förutsättningar, och till de förutsättningarna hör att det finns varg och andra stora rovdjur här i Värmland, skriver Torbjörn Nilsson.
Svar till Marléne Lund Kopparklint och Patrick Benabou (NWT 24/7).
Miljöpartiet värnar om betesdjuren i hagarna och om de vilda djuren i skogen. Vi värnar om naturen, med alla dess arter och ekosystem, och vill att alla arter som hör hemma i vårt landskap får finnas i långsiktigt livskraftiga stammar. Det gäller även de stora rovdjuren. Människans verksamheter bör anpassas till naturens förutsättningar, och till de förutsättningarna hör att det finns varg och andra stora rovdjur här i Värmland. Vi vill också ha en rovdjursförvaltning som inriktas på att hålla nere risken för rovdjursangrepp på tamdjur.
Marléne Lund Kopparklint (M) och Patrick Benabou (M) frågar hur vi ska säkra tryggheten för djurhållare på landsbygden. Risken för angrepp på betesdjur gäller framför allt får. För den som har får är den bästa tryggheten att ha rovdjursavvisande stängsel (fem eltrådar, eller vanligt fårnät kompletterat med två eltrådar), som ger nästan hundraprocentigt skydd mot vargangrepp. Samhället ger ekonomiskt stöd till sådana stängsel. När Moderaterna ledde regeringen minskades det statsanslag som används till sådant stöd, men den rödgröna regeringen har återställt det.
Utöver bra stängsel behövs ibland också skyddsjakt på rovdjur som ändå ställer till problem för djurhållare. Men att genom licensjakt skjuta bort någon vargfamilj som inte angripit några tamdjur, är inte till hjälp för fårägarna.
Kopparklint och Benabou påstår att forskare räknat fram att 100 vargar skulle räcka för en livskraftig stam. Fakta är att i den analysen bortsåg man från viktiga faktorer, och analysens huvudförfattare har själv skrivit att det är ”abuse of science” att använda den som stöd för att hålla nere vargstammen. Men det var på grundval av den analysen som riksdagen 2013 bedömde att referensvärdet (minimiantalet) för gynnsam bevarandestatus skulle vara någonstans i intervallet 170-270 vargar i Sverige.
Gynnsam bevarandestatus är ett begrepp från EU-juridiken. Det är inte upp till riksdagen att bestämma vad det innebär, utan det avgörandet ligger hos EU. Senare analyser har gjort att Naturvårdsverket och även Högsta Förvaltningsdomstolen bedömt att referensvärdet (minimiantalet) är 300 vargar i Sverige. Miljöorganisationer och forskare vid bl a Stockholms universitet menar på goda grunder att även den siffran är för låg.
Den illegala jakten på varg är ett allvarligt problem, och den tycks ha ökat sedan man började med licensjakt. Att konstatera detta är inte alls, som Kopparklint och Benabou skriver, ett skuldbeläggande av alla jägare. De flesta jägare är laglydiga och har ingen anledning att känna sig misstänkliggjorda. Ta en parallell: De flesta människor handlar regelbundet i affärer och besöker ibland någon bank. Inte känner vi oss misstänkliggjorda för att någon konstaterar att det också finns personer som rånar banker och affärer, och att det är ett allvarligt problem!
Torbjörn Nilsson
Partistyrelseledamot i Miljöpartiet, Ulvsby