Tror verkligen Moderaterna att målen i det av riksdagen beslutade klimatpolitiska ramverket kan uppnås med oförändrade eller till och med sänkta priser på drivmedel, undrar Anders Andersson.
Svar till Elisabeth Svantesson och Niklas Wykman (NWT 20/7).
I debattartikeln Moderaterna vill sänka bensinskatten den 20 juli tar riksdagsledamöterna Elisabeth Svantesson och Niklas Wykman åt sig äran av att bensinskatten sänktes med 16 öre per liter 1 juli. Ett nytt riksdagsbeslut gör dock sänkningen kortvarig, vilket Svantesson och Wykman menar en moderatledd regering inte tillåtit.
Tror verkligen Moderaterna att målen i det av riksdagen beslutade klimatpolitiska ramverket – att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent 2030 jämfört med 2010 och att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser – kan uppnås med oförändrade eller till och med sänkta priser på drivmedel? Tror inte Moderaterna att ekonomiska styrmedel bidrar till minskade utsläpp och till bränslesnålare fordon?
Det Klimatpolitiska rådet är i sin årsrapport för 2019 bekymrade över att klimatmålen inte kommer att uppnås. Under perioden 2010-2017 minskade utsläppen med 20 procent, vilket är för lite, och 2018 visar preliminära siffror från Trafikverket att utsläppen från inrikes transporter ökade. Med nuvarande takt kommer därför utsläppen bara att ha minskat med 35 procent till 2030, alltså hälften av vad klimatmålen anger.
Svantessons och Wykmans argument mot höjda bränsleskatter är att de främst drabbar landsbygden, som om detta skulle vara ett skäl för att sänka drivmedelskostnaden för alla? I sina roller som ekonomisk-politisk respektive skattepolitisk talesperson bör de bidra till en mer nyanserad diskussion kring hur rättvisa beskattningar och avdrag kan utformas så att klimatmålen uppnås.
Exempelvis kan skatteavdragets storlek baseras på var man är skriven och bor. En mer avancerad variant är att införa en kilometerskatt som är lägre för dem som bor och kör i glesbygd än för dem som bor och kör i tätorter. Ökade subventioner i landsorten kan uppmuntra fler att åka kollektivt. I exempelvis Stockholms län, där många utnyttjar kollektivtrafiken, kostar en 30-dagarsbiljett 890 kronor och i Värmlands län 1 615 kronor. Reseavdragskommittén redovisar flera förslag med fokus på rättvisa.
I förra höstens budgetförslag liksom i debattartiklar under våren i NWT har Moderaterna ensidigt argumenterat för lägre skatter på drivmedel för att det missgynnar landsbygden utan att knappt nämna klimatmålen, trots att de beslutat om dem i riksdagen. Det är exakt samma argument som Transportföretagen utnyttjat i sina debattartiklar i NWT mot höjda drivmedelsskatter. Därför verkar det som om Moderaterna främst driver näringslivets intressen med landsorten som svepskäl. Detta är cyniskt.
När riksdagens (ännu) näst största parti debatterar måste det framgå att våra nuvarande fossilbaserade transporter med stor sannolikhet kommer att bli dyrare om klimatmålen ska kunna uppnås, allt annat är populism. Därför är det lite besynnerligt att Moderaterna, vars väljare är relativt välutbildade, har så pass låg profil i klimat- och miljöfrågor. Slutar Moderaterna att enbart kämpa för delar av näringslivets intressen av lägre skatter på drivmedel och istället kommer med förslag på hur rättvisa klimatskatter och subventioner för alla kan utformas kommer säkert också väljarna att återkomma.
Anders Andersson
Lärare, Skoghall