Låt skatterna vara synliga

Signerat
PUBLICERAD:
Men sedan deklarationen blivit enklare, genom bland annat på förhand ifyllda uppgifter, lägger allt färre märke till omfattningen till och med av inkomstskatten, skriver Agnes Karnatz.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Arbetsgivaravgift, moms och punktskatter är knappast okända begrepp. De flesta vet att vi betalar dem, men betydligt färre vet exakt hur mycket pengar vi lägger på de dolda skatterna, skriver Agnes Karnatz.

Denna dagen, ett högbeskattat liv. Och det är knappast en hemlighet för någon att i Sverige har vi rätt höga skatter. Exakt hur höga de är kunde det dock vara mer liv om, ty skatterna är till stora delar dolda.

De dolda skatterna är raka motsatsen till den sort som kan hittas i kistor i gamla skeppsvrak. Istället används de av staten för att komma åt våra pengar, utan att vi ska lägga märke till det. I en undersökning från Svenskt näringsliv (2015) underskattade hela 94 procent av de svarande hur mycket skatt de faktiskt betalar.

Tillsammans med den synliga inkomstskatt som står på lönespecifikationen uppgår den totala skattesatsen till drygt 50 procent av vår lön. För höginkomsttagare, som betalar både statlig inkomstskatt och värnskatt, försvinner över 60 procent av lönen i skatt.

Arbetsgivaravgift, moms och punktskatter är knappast okända begrepp. De flesta vet att vi betalar dem, men betydligt färre vet exakt hur mycket pengar vi lägger på de dolda skatterna. Arbetsgivaravgiften syns inte på lönespecifikationen, trots att det är en skatt på arbete. Och när vi handlar är moms och punktskatter redan inräknade i priset. Bara den som lusläser kvittot får en aning om vad varorna hade kostat utan moms. Men eftersom vi oftast inte gör hela månadens inköp på samma gång är det svårt att få en uppfattning av hur mycket pengar vi lägger på moms och punktskatter totalt.

Inkomstskattens andel på ungefär 30 procent är bekant för de flesta, liksom att momsen i regel är 25 procent på varorna vi köper. Arbetsgivaravgiften kan för många vara högre än båda dessa skattesatser, eftersom den i nuläget ligger på 31,4 procent. Till detta kommer punktskatter såsom energi- och koldioxidskatt, skatt på vägtrafik och alkoholskatt. Just punktskatterna kan vi visserligen påverka genom att undvika de beskattade varorna, men det staten mister i form av intäkter får den istället i form av inflytande över vår vardag.

Genom deklarationen och initiativ som Skattebetalarnas skattefridagen kan vi ändå få en viss uppfattning av hur stor skattebördan egentligen är. Men sedan deklarationen blivit enklare, genom bland annat på förhand ifyllda uppgifter, lägger allt färre märke till omfattningen till och med av inkomstskatten. Det tillåter i sin tur staten att successivt öka de dolda skatterna, eftersom de flesta inte märker att de finns.

För att på ett framgångsrikt, och rättvist, sätt synliggöra alla skatter finns olika idéer. Vissa menar att varje löntagare först borde få hela sin intjänade summa pengar på kontot, för att sedan själv betala in både inkomstskatt och arbetsgivaravgift. Det skulle dock skapa mer möda än nytta.

Det vore däremot rimligt att arbetsgivaravgiften skrivs ut på lönespecifikationen. Det minsta en högt beskattad löntagare bör kunna begära är att enkelt kunna se hur mycket pengar som aldrig når det egna bankkontot.

Agnes Karnatz

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.