• idag
    10 juli
    14°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    11 juli
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    12 juli
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    13 juli
    20°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    14 juli
    21°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Skatta dig olycklig

Ledare
PUBLICERAD:
Lätt att hålla sig för skatt.
Foto: Christine Olsson/TT
I torsdags inföll den så kallade skattefridagen, då en genomsnittlig inkomsttagare i Sverige har tjänat ihop till årets inkomstskatt, arbetsgivaravgift samt konsumtionsskatter. Det som återstår, 45,8 procent, är det man får behålla.

2006 inföll skattefridagen 8 augusti, så utvecklingen har tveklöst gått i rätt riktning sedan dess. Även om skattetrycket har ökat sedan de rödgröna statsbudgetarna tog vid 2016. Att riksdagen i höstas röstade igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget medförde också att skattefridagen i år infaller en dag tidigare än i fjol. Ibland måste man vara glad åt de små välsignelserna.

I Värmlands län inföll dock skattefridagen för de flesta på fredagen, men bara i Arvika, Karlstad, Filipstad och Säffle. I resten av kommunerna inföll dagen i lördags. Enda undantaget är Eda där den inföll i går. Eda är också en av de kommuner där skattefridagen inte infaller en dag tidigare i år. Detta efter kommunen i november beslutade om en skattehöjning på 50 öre.

Skattebetalarnas förening är värda en eloge för sitt långa arbete med att räkna ut skattefridagen, något organisationen har gjort sedan 1970. Til syvende og sidst handlar det om moral. Till viss del om skattemoral, ju högre skatter vi tvingas betala desto mindre benägna blir vi att göra det. Men framförallt handlar det om värderingar, om synen på människan och staten.

Den som förespråkar ett högskattesamhälle är inte ond, men den står för en ineffektiv och orättvis fördelningsprincip. Det var länge sedan staten brydde sig om att på allvar motivera de pengar de tar från medborgarna. Visst, i budgeten framgår vad pengarna går till. Men det är inte samma sak.

Tron på att staten bättre kan använda invånarnas pengar än vad de själva kan är i bästa fall baserad på en idé om stordriftsfördelar. Nackdelen är att stordriften innebär en enorm byråkrati som är allt annat än effektiv. Resultatet blir att många betalar in skatt bara för att få tillbaka delar av den. Men de delarna har passerat en dyr förvaltning som innebär att man får väsentligt mindre tillbaka än om man fått behålla sina pengar från början.

Tron på att människan inte är förmögen eller villig att hjälpa andra på egen hand är vansklig. Svenskarna är ett generöst folk som ger förhållandevis stora summor till välgörenhet trots de höga skatterna. Tänk vad vi skulle kunna åstadkomma med lägre skatter.

Förespråkarna för högskattesamhället brukar påpeka att alla inte skulle få hjälp om inte staten institutionaliserade välviljan. Det är nonsens. Visserligen skulle säkerligen inte alla få vad de behöver, men det får de inte i dag heller. Säkert skulle det skilja sig något i vilka som fick vad, men att låtsas som att alla får vad de behöver i dag är att försöka dra människor vid näsan. Fördelen med ett lågskattesamhälle är att människor själva har större möjlighet att hjälpa sig själva, sina nära och kära samt i möjlig mån andra. Frivilligheten skapar legitimitet.

Förhoppningsvis slipper vi uppleva att skattefridagen infaller ännu senare under året. Det är illa nog att den fortfarande inträffar under det andra halvåret.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.