EU:s förslag att 2022 förbjuda konstgräsplaner som fylls med ett underlag som sprider mikroplaster i naturen skulle bli dyrt för kommunerna.
För Karlstads kommun handlar det om ett tio-tal planer som måste bytas.
– Förslaget är bra, men vi vill att bytet sker över längre tid.
Det säger kommunalrådet Niklas Wikström (L).
Han är även ordförande i barn- och ungdomsnämnden och är en av dem som hanterar frågan i kommunen eftersom flera av konstgräsplanerna ligger intill skolor.
Så är det vid Västerstrandsskolan där man i dagarna har bytt ut konstgräsplanens underlag.
– Det bytet kostade 8 miljoner kronor och där har vi bytt ut den förra planen som innehöll granulat vulkaniserat gummi, alltså små gummirester som fyllnadsmaterial.
– På den nya planen har de i stället ersatts med biofill som är ett helt nedbrytningsbart material, säger Niklas Wikström.
Europeiska kemikaliemyndigheten kom tidigare i år med ett förslag att allt vulkaniserat gummi förbjuds på konstgräsplaner och att enbart organiskt nedbrytbart material tillåts.
Anledningen är att det vulkaniserade gummit sprider stora mängder mikroplaster i naturen. Svenska miljöinstitutet uppskattar att det rör sig om cirka 500 ton mikroplaster som försvinner från svenska konstgräsplaner varje år.
Nu föreslår EU att förbudet ska införas redan 2022, något som kommer påverka de flesta av Sveriges cirka 1 000 konstgräsplaner.
– Självklart är det ett bra förslag av miljöskäl. Det är helt nödvändigt och vi behöver dessutom ett bättre fyllnadsmaterial eftersom det är många skador på dagens planer.
– Men samtidigt är tidsramen lite väl snäv. För Karlstad kommuns del tvingas vi om förslaget går igenom byta ett tiotal planer på väldigt kort tid. Det innebär väldigt stora kostnader. Hur stora har vi ännu inte räknat på.
– Vårt mål är i vanliga fall att byta en konstgräsplan varje år. Rekommendationen är att de byts ut efter sju-åtta år, säger Niklas Wikström.
Tanken var att byta ut konstgräsplanen i Skattkärr nästa år, men nu väljer kommunen att avvakta vilket beslut som EU kommer att fatta innan man sätter i gång det projektet.
Kommunernas ansvar
För Värmlands Fotbollsförbunds del finns det i dagsläget inte mycket att göra. Förbundet äger inga konstgräsplaner i länet, och kan därför inte bidra i bytandet av underlag.
– Ur ett miljöperspektiv är förslaget givetvis bra, och det ställer vi oss bakom. Vi har också förståelse för att det blir kostsamt för kommunerna som äger planerna. Det vi jobbar med på förbundet i denna fråga är utbildningar inom skötsel av konstgräsplaner för att planerna ska kunna skötas så miljövänligt som möjligt, säger Daniel Svedberg, kanslichef på Värmlands Fotbollsförbund.
En av konstgräsplanerna i Värmland som är privatägd är Karlstad Airdome. Karlstad Airdome AB ägs av företagarna Kenneth Wahlström och Daniel Pettersson, som också är sportchef i Karlstad BK. Mikael Linder är vd för bolaget samt projektledare.
– Airdomen har så kallad PTE-plast som underlag, vilket är lite annorlunda mot den vulkaniserade gummi som har varit på tal. Sedan ligger ju airdomen inomhus, vilket innebär att ingen plast kommer ut i naturen, och vi har inte heller några dagvattenbrunnar där inne, säger Mikael Linder, och tillägger:
– Så länge det inte kommer något faktiskt beslut som säger att vi måste ändra underlaget så kommer vi inte göra något.