Mycket har hänt sedan skylten vid dåvarande Högskolan i Karlstad byttes ut och högskolan blev Karlstads universitet.
I dag har lärosätet cirka 16 000 studenter, drygt 1 200 anställda, 70 olika utbildningsprogram och över 2 000 kurser inom 60 olika ämnen.
Karlstads universitet är den tredje delen i NWT:s nya sommarserie, Visste du det här om Värmland?
I början av året firade Karlstads universitet 20 år som universitet. Det var då, i januari 1999, som skylten vid vägen kom att bytas ut och vad som sedan 1977 hade varit Högskolan i Karlstad omdanades till Karlstads universitet.
Den högre utbildningen i Värmland sträcker sig dock tillbaka till 1843 då folkskollärarseminariet startade. Seminariet kom att utbilda blivande lärare till och med det att verksamheten flyttade in i den filial till Göteborgs universitet som invigdes i Karlstad 1967.
Det är inte bara lärarutbildningen som har lång historia i Värmland. 1907 startade sjuksköterskeutbildningen i Karlstad och fyra år senare, 1911, blev utbildningen treårig. Vid den tiden var utbildningen i Karlstad och utbildningen vid Sophiahemmet i Stockholm de enda i landet.
"Som en egen stad"
I dag studerar cirka 16 000 studenter vid Karlstads universitet och kan välja mellan 70 olika utbildningsprogram och över 2 000 kurser i 60 olika ämnen. Samtidigt arbetar över 1 200 anställda på universitetet som är 85 000 kvadratmeter stort, motsvarande närmare tolv stora fotbollsplaner.
– Universitetsområdet är som en egen stad här uppe på Kronoparken, säger Thomas Blom.
Han är prorektor och ställföreträdande rektor samt professor i kulturgeografi på Karlstads universitet. Hans egen resa började 1981 som student i samhällskunskap vid dåvarande Högskolan i Karlstad.
Även om det har blivit vissa avbrott för arbete på bland annat Örebro universitet sedan Thomas blom anställdes på Karlstads universitet 1984, har han varit med om såväl högskoletiden, övergången från högskola till universitet som de första 20 åren som universitet.
– Det är en häftig resa, det kan man säga. Det har varit ett sant privilegium att ha fått vara med under hela tiden, säger han.
Och fortsätter:
– Tittar man i backspegeln kan man se att det är otroligt mycket som har hänt sedan dess. När jag började som student hösten 1981 var det drygt 3 000 studenter som läste. I dag är det cirka 16 000 studenter.
Diskussionen om att den dåvarande högskolan skulle bli universitet tog fart redan under mitten av 1980-talet och Thomas Blom menar att frågan engagerade brett.
– Det var en process på närmare tio år till dess att vi var i hamn när vi ungefär den här tiden, sommaren 1998, fick beskedet av dåvarande utbildningsminister Carl Tham att vi skulle bli ett universitet, säger han.
Hårt arbete
Att högskolan blev universitet innebar flera förändringar för den dagliga verksamheten, inte minst att man fick bedriva forskarutbildning enligt Thomas Blom:
– Efter att vi blev ett universitet kunde vi examinera upp till doktorsnivå. Det kunde vi inte innan. Samtidigt fick vi fasta resurser för forskning från utbildningsdepartementet, inte bara för grundutbildningen, säger han.
Processen att gå från att vara en högskola till att bli ett universitet kom att kräva en hel del arbete. Thomas Blom minns särskilt hur det infann sig en särskild stämning på högskolan, både bland personal och hos studenter, åren innan beskedet slutligen kom.
– Det var väldigt stort fokus på att vi skulle bli ett universitet. Den samlade mobilisering som var då har vi inte haft sedan dess skulle jag säga. Då var det något för hela verksamheten, även för kommunerna och för regionen som jobbade för att ge oss support, säger han.
Åren innan ansökan lämnades in togs även en ny intern organisation fram för att förbereda inför en eventuell övergång.
– Vi sa att vi verkligen skulle visa regeringen och bedömargruppen att vi håller hög kvalitet och byggde därför upp en organisation som ett fullvärdigt universitet. Det var verkligen en spännande tid, säger Thomas Blom.
Samtidigt som det fanns stora förhoppningar åren innan universitetsblivandet menar Thomas Blom att det även fanns en övertro på vilka möjligheter titeln som universitet skulle ge:
– Många hade, kan jag tycka, en viss övertro att titeln som universitet skulle ge en exemplarisk stor utveckling på kort tid. Tittar vi tillbaka i dag kan vi se att enormt mycket har hänt, men det hände inte under ett år utan är resultatet av flera års arbete, säger han.
När dåvarande utbildningsminister Carl Tham (S) sommaren 1998 meddelade att Högskolan i Karlstad, Högskolan i Örebo samt Växjö högskola skulle bli universitet var det dock en annan fråga som kom att ta fokus:
– Det alla reagerade på var om det skulle heta Karlstad universitet eller Karlstads universitet. Jag kommer ihåg att man satt efter pressträffen och tyckte att det var trevligt att vi skulle bli ett universitet, men funderade på vad det skulle heta. Det blev en lång diskussion, men det blev Karlstads universitet till slut, säger Thomas Blom.
Thomas Blom minns även hur en del studenter vid tiden för universitetsblivandet kom att vänta med att ansöka om examen:
– Det fanns en del studenter som väntade även om de var klara under hösten 1998 eftersom de ville att det skulle stå Karlstads universitet på examensbeviset i stället för Högskolan i Karlstad, säger han.
Blivit nationellt
Under årens lopp har Karlstads universitet gått från att vara ett regionalt lärosäte till ett lärosäte dit studenter söker sig från hela landet.
– Generellt sett kan man säga att när jag kom hit var vi ett ganska regionalt lärosäte. Det är vi absolut inte nu. Tittar vi på utbildningar som inte finns på så många platser, som juristutbildningen, har vi riksintag med studenter från hela landet, säger han.
Vid sidan av att Karlstads universitet har blivit ett alltmer nationellt lärosäte har även nya lokaler och nya utbildningar tillkommit under årens lopp.
– Den som inte har varit i huset kan se att det ena huset efter det andra har byggts upp. Det har även hänt mycket invändigt med många nya utbildningar, som civilekonomutbildning, psykologprogram, socionomprogam och juristprogram, säger Thomas Blom.
Vilka utbildningar som erbjuds har att göra med en rad olika faktorer. Däribland inte minst vad studenter är intresserade av och vilka yrken som arbetsmarknaden har behov av.
– Vi jobbar hela tiden och diskuterar vilka utbildningar vi ska jobba för framåt. Vi måste följa med i utvecklingen, att både se vilka möjligheter vi har i vår inre verksamhet och vilka behov som finns på arbetsmarknaden, säger Thomas Blom.
Inför hösten har 13 308 personer antagits till Karlstads universitet och tidigare under veckan kunde nya studenter och andra intresserade delta på en rundvisning i universitetets lokaler.
– Det har varit mycket frågor om vilka böcker man ska köpa, hur man registrerar sig på kurser och hur många föreläsningar det är per vecka, berättar Lovisa Venäläinen som läser till psykolog och som visade runt på universitetet.
Betydelsefullt för länet
Med utbildningar och forskning inom flera olika områden har universitetet stor betydelse, såväl som en stor arbetsgivare som för kompetensförsörjningen i regionen menar Thomas Blom:
– Jämför man med andra stora arbetsgivare i länet kommer de inte upp i vår nivå med över 1 200 anställda. Räknar vi universitetet som en arbetsplats för våra 16 000 studenter blir det viktigt ur det perspektivet också, säger han.
Sedan tidigare har man lämnat in en ansökan om att åter starta tandhygienistutbildningen. I övrigt har man inga planer på att växa ytterligare med fler stora utbildningar inom den närmsta tiden.
– Det pågår diskussioner, men det finns inget som vi har sagt att vi ska gå in med. Just nu satsar vi kanske inte på att bli så mycket större på utbildningssidan. Däremot satsar vi mer på forskningen där vi under en period har satsat på att utveckla starka forskargrupper, säger Thomas Blom.
Vad gäller mer okända fakta om Karlstads universitet lyfter Thomas Blom universitets samlade lokalyta på 85 000 kvadratmeter.
– Det är mer än Bergviks köpcenter. Det är som en helt egen stad här uppe och med flera tusen besökare varje dag, säger han.