Huset där Buzz Aldrin, den legendariske astronauten, växte upp, det finns kvar.
Det används fortfarande och ligger vid Princeton Place i den inte så stora staden Montclair i New Jersey i östra USA.
Häromåret uttalade sig ägaren Dolores Kelly med stolthet. Jodå, hon hade full koll på historien. Nyfikna turister brukar stanna till.
Och det har hänt att Buzz Aldrin, andre mannen på Månen, hälsat på i Montclair. Senast när staden bytte namn på en skola.
Numera heter den Buzz Aldrin Middle School.
I dag är det den 13 juli och på Ronald Reagan Presidential Library i andra ände, den västra, i Kalifornien, firas den första bemannade månlandningen i juli 1969.
Firandet äger rum en vecka ”för tidigt”. Mycket beroende på att den Värmlandsättade Buzz Aldrin, drygt 89 år idag, har ett tjockt arbetsprogram om en vecka.
Till presidentbiblioteket i Simi Valley kommer (förstås!) Buzz Aldrin. Han är där tillsammans med ytterligare två månvandrare, David Scott och Charlie Duke.
De får sällskap av Apolloastronauten Walter Cunningham, skådespelaren Gary Sinise (från filmen ”Apollo 13”) samt en gammal rocksångare från 60-talet, Tommy James, en gång stor med låtar som ”Crimson and clover” och ”Hanky Panky”.
En egendomlig gästlista.
Det var för femtio år sedan om en vecka som Buzz Aldrin och civilisten Neil Armstrong (var aldrig överste i flygvapnet) satte ner månlandaren Örnen bland damm och grus och stora stenar i Stillhetens hav.
Tvåa på Månen
Neil Armstrong var först ut och det var han som blev riktigt världshistorisk och: Första människan på Månen.
Några minuter senare klättrade Aldrin nedför månlandarens stege. Han kom tvåa...
Buzz Aldrins far, flygpionjären Edwin Eugene Aldrin Senior (vars far utvandrade från Värmland till USA), han kunde aldrig acceptera att sonen inte fick klättra ut först.
När det amerikanska postverket gav ut ett frimärke med Armstrong och en text om att han, Armstrong, var först på Månen, då reagerade Aldrin Senior med kraft.
Han skaffade sig ett stort plakat och demonstrerade utanför Vita huset i Washington. Seniors son var ju också lika mycket ”först” på Månen som Armstrong...
Av sin far fick Buzz Aldrin inte bara ett stort intresse för flygning; pappan var pionjär inom det amerikanska flyget, kände både Orville Wright och Charles Lindbergh (svenskättad också han).
Komplicerat förhållande
Han gav sonen också hela sitt namn: Edwin Eugene Aldrin. Fast med ”Junior” på slutet.
Men numera och sedan många år kallar sig andremannen på Månen för Buzz Aldrin rätt och slätt.
Buzz Aldrins far anses ha varit mycket krävande och bestämmande. Förhållandet mellan far och son var – berättas det –- ibland ganska ansträngt.
Och möjligen var Buzz Aldrins senare år, efter att han lämnat föräldrahemmet, komplicerad. Hans mor Marion – ogift hette hon Moon i efternamn – hade allvarliga problem.
Hon fick aldrig uppleva sonens medverkan i Apollo 11-färden.
Året innan tog hon sitt liv.
Rekordvandring
Som ung var Buzz Aldrin en lysande jetpilot som hamnade i Koreakrigets strider. Han flög ett drygt 60-tal stridsuppdrag och sköt ned två sovjetiska jaktplan.
Efter återkomsten till USA fortsatte karriären inom flygvapnet. En tid var Aldrin stationerad i Västtyskland.
Kanske var det hans far som drev på sonen för att söka sig till NASA och astronaututbildningen.
Lika troligt är det att Buzz själv tog initiativet. Som mycket skicklig rymdingenjör skrev han en viktig doktorsavhandling om hur man kopplar ihop farkoster i rymden. Avhandlingen imponerade på NASA-cheferna och Aldrin valdes ut för ”rymdutbildning”.
Skicklig och kallblodig jetpilot, samma egenskaper tog han med sig in i astronautlivet.
Aldrins första rymdfärd (av två) var med kollegan Jim Lovell i en Geminikapsel.
Medan kapseln snurrade runt jordklotet genomförde Aldrin en ”rymdpromenad”, som varade så länge att Aldrin slog rekord.
Bilförsäljare
Efter många förändringar i turordningen – vilka ska få landa först? – blev det till slut Aldrin, Armstrong och Michael Collins (den senare i moderskeppet som kretsade kring Månen) som fick uppdraget.
Rymdfärden inleddes den 16 juli 1969, några dagar senare genomfördes den dramatiska landningen (bränslet höll på att slut!), och efter några timmar på månytan och en färd tillbaka till Jorden: Ett nytt liv började för de tre astronauterna.
Armstrong och Collins klarade att hantera berömmelsen betydligt bättre än kollegan Buzz.
Den globala uppmärksamheten och stressen och alla krav förstörde hans äktenskap. Han började också att storkonsumera alkohol. Om detta har han alltid varit tydlig, både i intervjuer och i böcker.
På samma sätt som han öppet talat om sina djupa depressioner.
Karriären efter återkomsten blev inte vad Buzz Aldrin – och hans far! – hade hoppats. Trots sin lysande karriär fram till återkomsten – krigshjälte, doktorsexamen, deltagare i en historisk rymdfärd – så gick det utför.
Under en tid arbetade andre mannen på Månen, rymdhjälten Buzz Aldrin, som bilförsäljare i Los Angeles. Jobbet varade i ett halvår.
Buzz lär ha sålt noll bilar. Ett bottenläge.
Till Mars!
Till slut skrev han in sig på en klinik och fick vård. Han har tack vare det levt ett nyktert liv i många år.
Och han är i dag en stark förespråkare för nya rymdfärder. Inte så mycket färder till Månen.
Buzz Aldrin har på olika sätt – i böcker och intervjuer, i tv-program och egna tidningsartiklar – tryckt på för resor till Mars. Och då inte snabbturer likt den han och Armstrong tog till Månen för snart 50 år sedan.
Ättlingen till smeder i 1500-talets Värmland vill se framtida bosättningar på Mars.
Sannolikt kommer Buzz Aldrin inte att få uppleva det, en lyckad landning på Mars och etablerandet av ett mini-samhälle.
Men om så sker bör det samhället, den Mars-basen ges ett lämpligt namn, Aldrin Base.
Ett namn som får de första ”marsmänniskorna” att minnas en modig och viktig rymdpionjär, en nästan-värmlänning som spelar huvudrollen i en av Göran Tunströms romaner: ”Berömda män som varit i Sunne”.
I den boken finns en svensk-amerikansk, värmlandsättad astronaut.
Tunström kallar honom ”Ed Oldin”. Gissa varifrån han fått det namnet!