Lesjöfors museum liknar inget annat - här får du en unik upplevelse av ett samhällsbygge. Här ekar hammarslagen fortfarande från bruket och det känns som arbetarna kan komma in genom dörren när som helst.
Lesjöfors museum måste upplevas - det är svårt att beskriva. Du tas med till en tidsresa bakåt i tiden och får möta det samhälle som människorna levde i för flera decennier sedan. Här finns givetvis bruket representerat, som gav näring och förutsättningar för liv, men du får även möta idrottshistorien som betytt så mycket för orten.
– Vi har cirka 5 000 besökare per år, i huvudsak under sommarmånaderna även om vi har öppet resten av året också, berättar Larseric Vänerlöf som kom på idén till museet och har arbetat många år med att förverkliga projektet.
– Det är kulturföreningen Rikoschetten som bedriver verksamheten, men det är Filipstads kommun som äger fastigheterna.
Föreningen har skickat en framställan till Värmlands museum för att höra om de kan tänka sig att ta över huvudmannaskapet. Ett besked väntas efter sommaren.
– Vi behöver komma in i ett större sammanhang, det är egentligen grundskälet. Det är fortfarande få som känner till museet även om det skrivits om det mycket.
Viktig järnväg
I entrén får besökaren en sammanfattning av Lesjöfors samhälle under 1900-talet. Här finns också gamla tidtabeller från 80-talet då det fortfarande gick persontrafik till Lesjöfors. Inlandsbanan är nedlagd mellan Persberg och Mora, men rälsen ligger kvar genom samhället.
Det finns nu stora förhoppningar om att projektet Inlandslänken ska ge orten järnvägsanknytning igen. Kanske kommer det inom en inte alltför avlägsen framtid att återigen vara möjligt att kliva på tåget vid Lesjöfors station.
– Driften för mig att arbeta med museet har varit att berätta en historia. Vi har ett ganska brett spektra med föremål och företeelser för den delen som beskriver ett samhälle under efterkrigstiden som väldigt många pratar om längtar tillbaka till, det är inte bara utifrån ett bruksperspektiv utan från ett större perspektiv - där Lesjöfors är mer som ett exempel.
Det är stor igenkänningsfaktor för de som är födda på 1940-1960-talet, berättar han och förklarar att det även kommer många barnfamiljer som ofta också besöker Trollstigen intill.
Paus i verkstaden
Verkstaden visar en del material från tillverkningen inom Lesjöfors AB. Företaget tillverkade omkring 800 olika produkter och hammarslagen ekar fortfarande härinne. Några arbetare syns inte till, men de har troligen bara en fikapaus. Besökarna kan även få en inblick i bland annat ritkontoret, laboratoriet, el-avdelningen, modellverkstaden och kontoret.
Skogsbruket har varit en annan stor och viktig arbetsgivare. Besökarna kan bland annat se bilder från dåtidens skogsbruk.
I en annan del kan besökarna se hur ett hem såg ut förr i tiden. I ena hörnet står den gamla radion och där kan vi höra dåvarande statsministern Per Albin Hansson berätta om att andra världskriget har brutit ut.
Bandyn central
Idrotten har en given plats i museet. Lesjöfors framgångar i bandy har satt orten på kartan, Lesjöfors bandylag spelade i den högsta divisionen under 30 års tid. Men det finns även många andra duktiga idrottsutövare som är värda att lyfta fram.
Besökarna Ann-Marie Kullberg och Roger Eriksson, från Karlstad, har bara lovord över museet.
– Det är kanonbra. Det återger min barndom och hembygd, berättade Ann-Marie Kullberg som känner igen många saker här.
– Jag har varit här mer än tio gånger. Och jag upptäcker något nytt varje gång.
– Det här är ett av de bättre museerna, menar Roger Eriksson.
En bit längre in ligger torget med vattenpumpen. Det här var dåtidens viktiga mötesplats för att träffa bekanta, här utbyttes information av allehanda slag.
I samhällssalen kan besökarna se exempel på hur offentliga samlingslokaler inreddes. Den här lokalen används även till exempelvis konserter.
Pastorn predikar
I en dörr hörs pastorn i Lesjöfors baptistförsamling som bjuder besökarna på några väl valda ord. I rummet finns material från församlingens kapell som byggdes i Lesjöfors.
Hylands hörna berättar om en av Lennart Hylands hörnor från 60-talet, där Värmland var ett eget tema. Bland annat får besökarna höra Gunde Johansson sjunga och berätta olika historier.
Förra sommaren invigdes även den permanenta fotoutställningen med bilder från Kjell Kvarnströms stora samling. Totalt finns här cirka 600 bilder att beskåda, de är från början av 50-talet till mitten av 70-talet.
Utställningen utomhus visar stora tunga maskiner som räddades efter att fjäderfabriken brann ner på 90-talet.
Nu finns det även långt gångna planer på att öppna en restaurang i den gamla kanonspiralsmedjan.
– Vi har förfrågningar om både seminarier och kurser men det saknas en restaurang. Därför projekterar vi nu för en restaurang och en arkitekt har ritat ett förslag. Filipstads kommun har sänt in en ansökan till Jordbruksverket om EU-stöd, där kommunen är beredd att gå in och betala 30 procent av kostnaden. Restaurangen beräknas kosta cirka sex miljoner kronor och det vore kul om den kan stå klar till nästa sommar.