Verkligheten befinner sig i motsatsförhållande till Mellanskogs ordförandes önskedrömmar om en grön framtid. Inte bara står äldre skog för en rikare skoglig biologisk mångfald, den binder även in lika mycket eller mer koldioxid (Co2) än snabbväxande industriplantor.
Klimatförändringen har fungerat som rena julafton för skogsindustrin. Förr om åren hade skogsbolagen ständiga problem med att grönmåla sin ekologiska förstörelse, och intala allmänheten att deras destruktiva kalhyggen inte var så illa för den biologiska mångfalden som det såg ut. Men sedan ”klimatet” blev ordet på allas läppar har man helt kunnat släppa frågan om utdöende insekter, svampar, fåglar med mera eftersom de plantor man sätter påstås göra klimatnytta. Men om vetenskapliga belägg är av något intresse för branschen borde man ta följande punkter i beaktande:
1. I forskarvärlden anses förlusten av biologisk mångfald vara ett lika stort hot mot vår framtid som klimathotet.
2. Civilisationen kommer att få större problem med klimatförändringarna om ekosystemen utarmats när dessa förändringar börjar sätta in på allvar. Vi vet att fungerande ekosystem med biologisk mångfald, naturskogar, är bättre rustade mot förändringar än förstörda, d v s virkesåkrar.
3. Påståendet att trädplantager binder mer Co2 än gamla skogar kan verkligen ifrågasättas. Kalhyggen läcker stora mängder Co2 under lång tid efter det att skogen avverkats. Vidare visar forskning att äldre skog fortsätter att binda och lagra Co2, ju äldre skog desto större kollager. Lagringen sker då framför allt i skogsmarken i samarbete med svampars mycel.
4. Frågan är om pappersprodukter och spånplattor med mera är en så effektiv kolsänka som Anders Bengtsson påstår. Till exempel papper har en omloppstid på cirka 2-3 år innan den förbränns och blir Co2 i atmosfären.
PS: Vi antar också Anders Bengtssons utmaning. Låt oss ägna förmiddagen åt den planterade virkesåkern och eftermiddagen åt gammelskogen. Vi jämför då den biologiska mångfalden i dessa miljöer och bjuder även in allmänheten och media som vittnen. Kom gärna med ett datum.
Johannes Söderqvist – Naturnära skogsbrukskonsult
Sebastian Kirppu – skogsbiolog
Helena Björnström - mykolog