Visste du att Värmland har 29 aktiva folkparker?

Dansbanor, musikframträdanden och servering gjorde folkparkerna till stora samlingsplatser under stora delar av 1900-talet.

Även om många har fallit i glömska sedan dess finns hela 29 aktiva folkparker i Värmland i dag.

Folkparkerna är andra delen i NWT:s nya sommarserie, Visste du det här om Värmland?

Mitt i den svenska sommaren finns en Folkets park.

Så sjöng artisten Östen Warnerbring som under mitten av 1950-talet kom att bli en av många välkända artisterna som under somrarna reste runt bland landets folkparker för att uppträda.

Och det var just sommaren som kom att bli folkparkernas årstid. Ofta belägna en bit utanför samhället, inte sällan intill ett skogsbryn, kom de med sina kulörta lyktor, stora dansbanor och glädjefyllda och musikaliska stämning att bli välbesökta samlingsplatser i bygderna.

I Värmland finns en rik folkparkshistoria och flera av dem bedriver verksamhet än i dessa dagar. Belägen alldeles intill Lidsjön, en knapp kilometer norr om Sunnemo, finns Sunnemoparken som anlades under 1930-talet.

Med sina två dansbanor, en friluftsscen, servering och många försäljningsbodar var Sunnemoparken en populär samlingsplats och utsiktsmål under folkparkernas glansdagar på 1950- och 1960-talen.

– Vi var nog störst på den tiden, säger Bertil Köhler, kassör i föreningen Sunnemo folkets hus och park, och tittar in mot parken.

Festernas fest

Under glansdagarna uppträdde artister som Carola Häggkvist, Di små undar jordi, Hootenanny Singers, Lill Lindfors, Lill-Babs, Monica Zetterlund, Ola and The Janglers, Simon Brehm, Sten och Stanley, Sven-Ingvars, Svend Asmussen, The Boppers, Hep Stars, Thore Skogman, Towa Carson och, inte minst, Abba i Sunnemoparken.

– Vi vet inte om till och med Louis Armstrong har varit här och spelat, säger Sven Gustafsson som är ordförande i föreningen.

Sunnemoparken är mest känd för sommarevenemanget Storfesten som anordnades andra helgen i juli när det begav sig, och som tros ha anordnats första gången redan i början av 1900-talet på Sunnemos gamla folkets hus.

På en affisch från 1957 beskrivs festen som "festernas fest" och "sommarens största festlighet".

– Storfesten var mycket populärt och det kördes bussar från Filipstad, Hagfors, Munkfors, Deje och Kil, berättar Bertil Köhler.

Publikrekordet från de forna och populära storfesterna i Sunnemoparken uppgår till 4 000 besökare.

– Då gick det knappt att gå runt i parken, säger Sven Gustafsson och minns en svunnen tid.

Under slutet av 1980-talet kom ökade artistgage att leda till att antalet evenemang i parken minskade. 1993 uppträdde Carola Häggkvist i parken, men till skillnad från tidigare kom storpubliken att utebli.

Även om antalet evenemang är betydligt färre än tidigare lever Sunnemoparken vidare. Under årets sommar anordnas såväl loppis som Sunnemodagen med barnaktiviteter och underhållning.

Samtidigt lever minnena från parkens glansdagar kvar, såväl i parken självt som hos de som var med på den tiden.

– Förr fanns det folkparker överallt. Värmland och Sverige var fullt med folkparker som inte längre finns kvar, säger Sven Gustafsson.

Och fortsätter:

– Det här bygger på ideellt engagemang.

“En rolig tid”

Längre norrut, på Bjurberget drygt sex mil norr om Torsby, ligger Älgsjövallen som anlades 1958. Med sin placering alldeles intill Älgsjön beskrivs parken ofta som en av landets vackraste.

Med artister som Bobbysocks, Carola Häggkvist, Galenskaparna och After Shave, Gyllene Tider, Snoddas, Herreys, Jerry Williams, Kikki Danielsson, Lill-Babs, Pernilla Wahlgren, Sven-Ingvars, Sten och Stanley, Streaplers, The Hep Stars, Thore Skogman och Wanda Jackson kom Älgsjövallen att bli en populär samlingsplats under parkens glansdagar på 1970-, 1980- och 1990-talen.

– Det var en rolig tid när det var som mest. Då hade vi ett upptagningsområde från Kongsvinger i väst, Malung i öst, Trysil i norr och Karlstad i syd, minns Stig Arnesson som har varit engagerad i parken sedan starten.

Publikrekordet kom att sättas under en spelning med Sven-Ingvars 1995 då parken besöktes av närmare 4 500 besökare.

– Det var en riktigt bra kväll. Jag stod vid den gamla scenen och tittade ut mot entrén och det vällde in besökare. Det är en syn och en kväll som jag aldrig kommer att glömma. 27 bussar hade vi här då, säger Stig Arnesson.

Även om antalet besökare i det närmaste har halverats sedan glansdagarnas genomsnitt på 1 800 besökare per kväll och antalet musikkvällar har minskat från ett tiotal då till dagens tre, lever Älgsjövallen vidare. Inte minst genom den årligt återkommande veteranfordonsträffen som inleder sommarsäsongen och Eldfesten som avslutar säsongen.

– Det blev färre besökare under 2000-talets inledning. Det är en annan mentalitet hos ungdomarna i dag, de vill inte dansa, säger Stig Arnesson.

Förra året firade Älgsjövallen 60-årsjubileum. Hur framtiden kommer att bli för Älgsjövallen och andra folkparker, det återstår att se menar Stig Arnesson:

– Det vet vi inget om, vi tar ett år i taget. Det är inte dåligt att ha hållit på i 62 år, säger han och skrattar.