Skynda på snabbtåget

Ledare
PUBLICERAD:
Snabbare att komma hit.
Foto: Jon Olav Nesvold/NTB Scanpix/TT
Medan Jök-partiernas planer på höghastighetståg mellan storstäderna allvarligt riskerar att bli en infrastrukturens gökunge, så borde man istället snabbt gå vidare med att bygga ut en snabbtågsförbindelse mellan Oslo och Stockholm. Intresset är stort, projektet realistiskt och finansieringen torde inte vara något problem.

Allt fler börjar förstå hur dyr en helt ny sorts höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö kommer att bli – minst 230 miljarder kronor. Och det utan någon synbar nytta annat än på marginalen. Det som däremot borde främjas mer är de regionala resorna, och det görs inte med höghastighetståg. Det skulle däremot ske om man byggde ut järnvägsförbindelserna mellan Stockholm och Oslo.

Att Stockholms handelskammare nyligen gick ut och sågade planerna på höghastighetståg borde få regeringen att tänka till. När inte ens näringslivet i huvudstaden ser några vinster med projektet är det dags att dra öronen åt sig. Också uppmuntrande är att handelskammaren istället bland annat förordar att den vanliga tågsträckan mellan Oslo och Stockholm byggs ut. (Se NWT Debatt 10/7.)

Att bygga järnväg som skulle få ner restiden mellan de båda nordiska huvudstäderna till strax under tre timmar är en fråga som drivits i flera år, och ursprungligen på privat initiativ. Numera är det bolaget Oslo-Sthlm 2.55 som driver frågan och där har kommuner och regioner längs sträckan gått in. Planerna är långt framskridna och i princip skulle man kunna sätta i gång ganska snart, men då måste de svenska och norska staterna bestämma sig.

På ett välbesökt seminarium i Almedalen förra veckan så presenterade Jonas Karlsson, vd för Oslo-Sthlm 2.55, planer på hur det hela skulle kunna finansieras. Man tillämpar helt enkelt Öresundsbromodellen, där man bildade ett bolag som sedan lånade upp pengarna och sedan tog betalat av de som använde bron. Det borde fungera också i det här fallet eftersom det potentiella antalet tågresenärer är så stort. Tidigare kalkyler har gett vid handen att det per biljett inte blir så värst mycket dyrare för passagerarna än i dag.

Men då måste som sagt Sverige och Norge bestämma sig och ta fram en utredning om finansieringen. Byggstart skulle kunna bli 2026 och att man skulle kunna börja åka på sträckan i början av 2030-talet. Om detta finns det bred enighet bland politiker, näringsliv och tågoperatörer, så det är bara att sätta i gång.

Bygget skulle kosta runt 64 miljarder och bland annat innebära en ny järnväg mellan Kristinehamn och Örebro, samt Arvika och Lillestrøm. Fördelen med det här är att det görs med vanliga spår, och att det skapar flexibilitet mellan olika avgångar – vissa går mer direkt medan andra kommer att underlätta för arbetspendlandet med fler stopp. De största vinsterna blir inte bara för resande mellan Oslo och Stockholm, utan faktiskt mer för det regionala resandet, där restiderna minskas.

Så istället för att slänga ut flera hundratals miljarder på särskilda höghastighetsbanor är det betydligt bättre och mer rationellt att satsa på att bygga ut befintlig järnväg, som mellan Oslo och Stockholm via Karlstad.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.