Medvetna missförstånd i rötmånadsdebatt

Ledare
PUBLICERAD:
Luktar det illa?
Foto: Leif R Jansson / TT
I vetenskapliga sammanhang brukar man tala om den så kallade generositetsprincipen för att främja rationella diskussioner. Kortfattat går den ut på att tolka varandra välvilligt. Svensk politisk debatt skulle behöva en rejäl dos av denna princip, i synnerhet nu när alltför många tävlar i att medvetet missförstå sina motståndare.

Visst, så här efter Almedalen är det sommartorka på nyhetsfronten och diverse debattörer måste ha något att, tja, debattera om. Men inte för inte så kallas det också ofta för rötmånadsdebatt, när minsta lilla upplevda klavertramp blåses upp eller man helt enkelt hittar på saker bara för att ha något att skriva om i spalterna, eller skrika ut i radio och tv eller på internet. Dessvärre så har de här rötmånadstendenserna spritt sig även utanför de torra semestermånaderna.

Knappt hade Almedalen avslutas förrän diverse tyckare retade upp sig några fraser i SD-ledaren Jimmie Åkessons tal, och som påstods stå för någon sorts nazism. Flertalet av dem hade sedan inte ens mage att skämmas när det visade sig att Åkesson hade citerat författaren Vilhelm Moberg, känd antinazist, och de stod där med byxorna nerdragna. Det handlade ju gubevars om Sverigedemokraterna.

Sedan har det fortsatt med ett svar som KD-ledaren Ebba Busch Thor gav på en fråga från SVT:s Rapport om judar skall fira jul i Sverige, apropå att hon sagt att det behövs ett gemensamt kitt som håller ihop landet. Orden föll sig månne inte så väl, men få torde ha undgått att förstå vad hon menade. Ändå så har bara alltför många velat misstolka det hon sagt, för att knipa billiga politiska poänger och klämma dit en motståndare. Det handlar ju gubevars om Kristdemokraterna.

Det här att alltid komma med illvilliga tolkningar är ett otyg i samhällsdebatten. För är det verkligen någon som på allvar tror att Ebba Busch Thor och KD är antisemiter som vill tvinga judar att fira jul och äta julskinka? KD som är parti som alltid talar om betydelsen av den judisk-kristna etiken och ståndaktigt står bakom staten Israel! Dylika insinuationer (och ibland värre än så) blir ju rent löjeväckande, men ändå så framhärdas det.

Det hjälper inte att Busch Thor förklarar sig och säger att vi måste lägga missförstånden bakom oss och istället tala om de problem som finns med utanförskap, parallellsamhällen och bristande integration. För de här debattörerna hittar bara på nya saker i det hon säger och skriver att hänga upp sig på och misstolka. Allt för att fula ut sina motståndare och vissa ämnen från den politiska debatten. Detta skapar, och har skapat, ett osunt och ängsligt debattklimat.

Tänk om vi istället kunde tillämpa generositetsprincipen, att läsa och lyssna på andras meningar på ett välvilligt sätt. En som skrev om detta redan för sex år sedan är statsvetaren Katarina Barrling (DT 11/11 2013), så detta fenomen är dessvärre långt ifrån nytt. Hon skriver att "ogenerositetsprincipen" sänker nivån från "att om något kan missförstås så skall det missförstås", till "att med lite träning kan allt missförstås". Och där är vi i dag.

Den stora poängen med att tillämpa generositetsprincipen är inte, enligt Barrling, att stämningen blir trevligare (även om det förstås vore bra) utan att vi tvingar oss att skärpa oss. Att vi klarar av att diskutera med våra motståndare utan fulspel. Det är för sorgligt att debatten inte utvecklats till det bättre sedan hon skrev sin text, och än sorgligare vore det om den inte kommer att göra det i framtiden heller.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.