Hoppa till huvudinnehållet

Största markägaren säger ja till vindkraft

Publicerad:
Reporter Anton Eriksson
Anton Eriksson
anton.eriksson@arvikanyheter.se
Den största markägaren i Stömne, där Stena Renewable vill bygga en vindkraftspark, är Stora Enso. Företagen tecknade ett avtal om projektering våren 2016.
Den största markägaren i Stömne, där Stena Renewable vill bygga en vindkraftspark, är Stora Enso. Företagen tecknade ett avtal om projektering våren 2016. Foto: Stena Renewable

Den största markägaren i den tilltänkta vindkraftsparken i Stömne – Stora Enso, tidigare Bergvik Skog – tecknade avtal med Stena Renewable redan 2016.

Den största markägaren i området där Stena Renewable vill bygga en vindkraftspark är Stora Enso.

Tidigare hette den största ägaren Bergvik Skog, men för en månad sedan skedde en delning och vindkraftsprojektet hamnade hos Stora Enso.

– Vi har upplåtit en rättighet åt Stena Renewable att på vår mark projektera för vindkraft, säger Mikael Perérs på Stora Enso.

Avtalet skrevs våren 2016.

Äger 75 procent

Stora Enso äger ungefär 75 procent av den utpekade marken.

– Om de är lyckosamma med sin projektering och får miljötillstånd så övergår avtalet i ett arrende och vi får ersättning i proportion till elproduktionen.

Det betyder att det inte spelar någon roll hur många vindkraftverk som ligger på varje ägares mark, utan ägarna får ersättning utifrån hur stor andel av den totala marken de äger inom vindupptagningsområdena för verken.

– Det är en modell som jag känner igen. När man skriver avtal med markägarna vill man inte låsa lägena för var varje verk ska stå. Det sker en stor teknikutveckling, och nu kan man projektera för större, men färre, verk än 2016, säger Mikael Perérs.

Kommunalt veto

Att lokalbefolkningen protesterar mot vindkraftsprojekt är inte ovanligt, enligt Mikael Perérs.

– Visst förekommer det att folk i bygden inte tycker att det är så trevligt. De får utsikten påverkad, svampskogen förändras och de får ett industriinslag i skogsterrängen.

Han nämner att kommunerna har vetorätt.

– Kommunerna kan säga nej utan att motivera.

Stora Enso äger 75 procent av området, men det blir svårare att genomföra projektet om många privata markägare väljer att inte teckna ett avtal med Stena Renewable.

– Det måste finnas en kritisk massa för att det ska bli lönsamt. Det är bättre att utnyttja området effektivt. Om många står utanför kan det bli till exempel krångligt att bygga vägar.

Om vindkraftverken står för nära stjäl de vinden av varandra.

– Ju större sammanhängande mark man kan få till, desto bättre utnyttjande av vinden.

Ett argument från motståndarsidan är att vindkraftsparken kommer att ligga nära Glaskogens naturreservat – ett reservat där det är tillåtet att bedriva skogsbruk.

– Vad är skäligt? frågar sig Mikael Perérs, och fortsätter:

– Ska man hindras att göra saker utanför reservatets gräns? Där kan man tycka olika. Ska man slippa att se vindkraftverken från reservatet? Är det viktigt, eller ska det vägas mot nyttan med vindkraft. Om vi inte får bort fossilindustrin kanske vi inte har någon natur kvar i framtiden.

Tror du att det blir en vindkraftspark i Stömne?

– Det är alltid svårt att veta, jag kan inte de lokala förhållandena. Har de hittat någonting som talar mot att man ska kunna producera fossilfri energi här? Är närheten till Glaskogsreservatet skäl nog?

Artikeltaggar

ArvikaMiljöNaturreservatSkogsbrukStena RenewableStora EnsoStömneVindkraft

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.