Räknar med försvaret

Ledare
PUBLICERAD:
Luftvärnssystem 23 Bamse presenteras på Gotland.
Foto: Henrik Montgomery/TT
I samband med Almedalsveckan så tillkännagav ÖB Micael Bydén att luftvärnssystemet Bamse plockats ut förråden och placerats på Gotland. En välkommen förstärkning, men förstås otillräcklig. Och nu kommer oroväckande signaler från regeringen om framtidens försvarsanslag.

Gotlands regemente har redan återuppstått och nu får ön också ett ökat skydd i form av det medelräckviddiga luftvärnssystem 23, även kallat Bamse. Det togs fram under 1990-talet men förbandssattes aldrig på grund av nedrustningen. Istället hamnade systemet i försvarsmaktens förråd, men tack och lov så fick det ändå användas till att utbilda och demonstrera. Annars hade vi i dag aldrig haft personal som kunnat hantera det.

Det hela är symptomatiskt för den kapitalförstöring som skedde under den besinningslösa nedrustningen, men också över hur vi i dag har en militärledning som på eget initiativ gör vad den kan för att förbättra försvarsförmågan när politikerna inte förmår att leverera erforderliga resurstillskott. Visst är det bra med ett operativt Bamse, men vi får inte förledas att tro att den klarar av att täcka upp luftförsvaret av den strategiskt viktiga ön.

De senaste veckorna har det kommit illavarslande signaler från regeringen om att den inte kommer att vara beredd att skjuta till de medel som den parlamentariska försvarsberedningen krävde. Den slutade i oenighet och avhopp från de borgerliga partierna eftersom Socialdemokraterna och regeringen i elfte timmen inte ville binda upp sig för den nota som beredningen kommit fram till. Orsaken är att finansminister Magdalena Andersson (S) sparkat bakut, vilket försatte försvarsminister Peter Hultqvist (S) i den obekväma sitsen att inte kunna säga vare sig den ena eller det andra.

Tidigare gjorde uppgifter till Dagens Nyheter (19/6) gällande att regeringen tänkte ge ett uppdrag till försvarsmyndigheterna att räkna på lägre nivåer än de som försvarsberedningen kommit fram till. Försvarsberedningens förslag var en successiv ökning av försvarsanslagen 2021-25. Regeringen ville räkna på att pruta från den föreslagna höjda anslagsnivån på 20 miljarder kronor ned till 10 respektive 5 miljarder.

I måndags så presenterade Hultqvist till sist hur han vill gå vidare, och det ser rätt försåtligt ut. Istället för den mer direkta metoden att helt enkelt kapa av anslagshöjningarna så skall försvarsmyndigheterna få räkna på och rangordna behoven av förstärkningar för varje år. Försvarsmakten skall bedöma om beredningens försvar är genomförbara och om kalkylerna håller.

För vart och ett av åren fram till 2025 skall man dela in anslagsökningarna i fyra delar efter hur prioriterade de är. Det skall dessutom råda balans inom respektive grupp för olika delar av försvaret. Det hela verkar mer än lovligt omständligt och ett sätt för regeringen att på omvägar komma fram till lägre anslagsökningar än de som försvarsberedningen föranstaltat. Det blir ju bara alltför enkelt att i en handvändning kunna stryka bort de "mindre prioriterade" delarna och ändå hävda att vi får ett "balanserat försvar".

Eftersom anslagen skall hanteras i statsbudgeten så kommer regeringens stödpartier Centern och Liberalerna att hamna i en besvärlig sits. De har motsatt sig lägre anslagshöjningar och skall de ha någon trovärdighet kvar i försvarsfrågan så måste de sätta hårt mot hårt och stoppa finansministerns framfart.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.