Deras ost har ätits på Nobelmiddagen och de har namn som Evert, Barbro och Conny.
På gården i Granhammar, Ostbiten, är det Håkan och Karin Strömberg Lundqvist som ser till att förvandla fjällkornas speciella mjölk till de populära ostarna.
Osttillverkningen inleddes i en blygsam skala redan för 13 år sedan när man köpte in ett antal fjällnära kor.
Men snart skulle man få draghjälp av en - degerforsare.
Riktig fart på verksamheten blev det nämligen när Ernst Kirchsteiger 2007 gjorde ”Sommartorpet” hos Håkan och Karin Strömberg Lundqvist. En lada var det som renoverades i Ernst-stil.
– Det var en upplevelse på många sätt och självklart var det bra med all uppmärksamhet. Men tyvärr var vi inte riktigt beredda på publiciteten. Vi var helt enkelt för gröna.
Men ost sålde man i massor och förutom på gårdsbutiken öppnade man också butiker på flera platser i Sverige. Karin tog också på sig andra uppdrag, som att vara matambassadör.
Ostgubbe
Till slut blev det för mycket.
– Vi tog slut och var tvungna att säga stopp, att ta det lite lugnare. Nu har vi fått hjälp på gården vilket gör att Håkan kan sköta om osttillverkningen.
– Jag har blivit ostgubbe, säger han och skrattar.
Och det trivs han med.
– Jag älskar ost och att få jobba med tillverkningen, ja det är både roligt och en riktig utmaning. Och en sak kan jag garantera, det finns mycket kärlek i varje ost…
I dag har man drygt 20 fjällnära kor som mjölkas. Dessa ger betydligt mindre mjölk än ”vanliga” mjölkkor, bara cirka tio liter per dag. Men det finns fördelar - mjölken passar nämligen perfekt för just osttillverkning.
– Det har med proteinerna att göra. Mjölken är också nyttigare och betydligt magrare än den traditionella. Våra mysiga fjällnära kor är alltså förutsättningen för att vis ska kunna tillverka våra speciella ostar. Vi använder inget kraftfoder och osten är ekologisk, förklarar Karin.
Populär
Håkan tillverkar dryga dussinet olika ostar. Den som gården blivit mest känd för är en ost av blåmögeltyp som heter ”Evert”, döpt efter en tidigare snickare på gården.
– Evert är lagrad i tre månader och blir därmed fyllig och får mycket smak. Den gillas av många.
I dag är både Karin och Håkan rutinerade osttillverkare.
– Men man lär sig nytt hela tiden och fullärd blir man aldrig. Och att göra ost hantverksmässigt som vi gör innebär, på gott och ont, att ostarna blir lite olika. Vi anser att det är lite av tjusningen, säger Karin
Och fortsätter:
– Vi experimenterar också en hel del där magkänslan är 90 procent och resterande sunt förnuft. Det är med andra ord en hel del ”trial and error”. Men för det mesta blir det faktiskt riktigt gott.
Det viktiga vit- och blåmöglet köper man från Frankrike.
– Vi vill ha det bästa och blåmöglet, som är av roqueforttyp, är av mycket hög kvalitet, säger Håkan.
Ett ton
Att man gör god ost bevisades om inte annat år 2007 när ”Evert” serverades i samband med Nobelmiddagen.
– Den var faktiskt från vår allra första ystning. Tyvärr fick vi inte veta att den låg på Nobeltallrikarna förrän efteråt.
På gården tillverkas omkring ett ton ost i månaden. En hel del säljs i gårdsbutiken och i andra affärer i närområdet men den serveras också på ett antal restauranger. Ett exempel är Karlskoga hotell.
– Målet är att sälja ostarna till fler butiker och restauranger framöver. Vi skulle också vilja lagra våra ostar längre, men vi saknar en riktigt bra lagringslokal. En ”djursäker” jordkällare eller liknande vore perfekt. Vi har testat att lagra en blåmögelost i två år, den blev otroligt god, säger Håkan.
Oväntad ost
Håkan berättar också att han gärna äter ostarna han tillverkar.
– Det är svårt att låta bli. Och varför skulle jag det, det är ju så gott.
Karin håller med men…
Hon väljer en helt annan ost när det är fest.
– Lite pinsamt att erkänna, men jag älskar vanlig hushållsost. Men jag kan ju inte bara gå in närmaste affär och köpa en bit. Då får jag självklart höra kommentarer direkt. Därför brukar jag handla precis innan stängningsdags eller be någon vän att köpa ut åt mig. Efter ”langningen” skär jag stora bitar och bara njuter, skrattar hon.