Sandra Hultgren slutade tävla 2017 efter en tung säsong.
Men 26-åringen från Charlottenberg är ändå i högsta grad engagerad i rallycrossen och kör dessutom bil dagarna i ända i sitt nya jobb.
Sandra Hultgren körde tidigare ihop med brodern Simon Olofsson i det privata familjedrivna teamet.
Nu när hon efter en tioårig karriär i folkrace och rallycross lagt hjälmen på hyllan koncentrerar hon sig på att hjälpa Simon. Under tävlingarna är hon spotter, den som håller koll på vad som händer på banan och via headset kommunicerar med föraren.
– Jag mår minst lika bra av att se Simon lyckas som att själv prestera, säger Sandra.
Saknar du tävlandet?
– Själva tävlingsmomentet kommer alltid vara en saknad. Jag är en tävlingsmänniska, men det får jag lite tillfredsställt genom att vara spotter, för man är så fruktansvärt inne i det. När Simon misslyckas har jag misslyckats lika mycket som honom. Vi är ju två om det.
Det är ungefär som att vara kartläsare i rally.
– Ja, om jag skickar in honom i dåligt jokervarv eller pushar för mycket eller för lite... Jag tror man behöver känna varandra nästan lika bra som kartläsare och chaufför för att veta hur personen tar emot information.
Är det inte risk att ni blir ovänner?
– Det har inte skett ännu. Det tror jag har att göra med att vi vill vinna båda två. Annars hade vi säkert rykt ihop många gånger om.
Sandra är med på varenda tävling och får ledigt från sitt nya jobb.
– Jag hade som ultimatum att tävlingarna går först.
Hon jobbar för ett företag som heter Veoneer, som arbetar med forskning, utveckling och produktion av avancerad teknik för assisterade system och självkörande fordon.
– Vi samlar in en massa kilometer som utvecklarna använder för att säkerställa att allt funkar som det ska när produkterna säljs till billeverantörerna. Vi åker med en bil med kamerautrustning som filmar allt, berättar Sandra.
Det blir mycket körande.
– En vecka plöjde jag 300 mil.
Hon hade ett riktigt drömjobb på gång, men det sprack.
– Jag ville bli förarinstruktör och fick jobb på rallyskola i USA, men det var så svårt att få arbetsvisum. Jag var över i vintras med Patrik Sandell och hans fru Linnea i Flatout Sweden och jobbade i tre veckor. Det var så fruktansvärt kul. Får jag möjlighet att göra det igen vore det guld värt.
Hon har planer annars att starta egen körskola.
– Ja, någon gång i livet vill jag jobba med det. Tänk vad kul att få vara med och lyfta fram nya ungdomar och hjälpa till med det man lärt sig under de tio åren man varit inblandad.
Vad tror du om Simons möjligheter i rallycrossen?
– Han vill ju och letar de sista tiondelarna, men de andra är sjukt duktiga och konkurrensen är så hård. Det gäller att ha stolpe in. När Simon kommer loss själv är han snabb. Det vore väldigt kul att få ge honom en chans i en Supercar åtminstone en enda gång för att han ska få se vilken potential han har. Det är när man börjar tvivla på sin egen kunskap det blir jobbigt mentalt.
Sandra lider med Simon, som haft en tuff period på banan.
– Ja, de två senaste säsongerna har varit katastrof. Han har varit så jädra snabb och så har det smällt och det har kostat skjortan. Då tappar man motivationen. Gör man inte det är man ingen riktig tävlingsmänniska. Men vill han driva ett team för att dra in pengar och kanske köra några tävlingar i Supercar eller EM så tycker jag att han ska det. I lites kostar det pengar och man gör sig inga pengar. Få i motorsporten tjänar något, och de som gör det lever på att marknadsföra sig själva.