Det handlar inte om att förbjuda biltrafik. Bilen behövs på landsbygden, och så kommer det att vara i framtiden också, skriver Lennart Bryntesson, Alina Koltsova och Torbjörn Nilsson.
Svar till Magnus Jacobsson och Kjell-Arne Ottosson (NWT 11/6).
Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar. Koldioxidhalten i atmosfären är redan mycket högre än den varit sedan långt före stenåldern. Hittills har jordens medeltemperatur bara ökat med en grad, men vi börjar redan se allvarliga effekter av detta. Olika former av extremväder blir vanligare och kraftigare – värmeböljor, torka, cykloner, och så vidare – ibland med katastrofala följder.
Vårt hopp är att de flesta av världens länder har skrivit under Parisavtalet, och därmed lovat att göra sitt bästa för att minska de utsläpp som driver på den globala uppvärmningen. Nu gäller det, för Sverige liksom för resten av världen, att leva upp till det vi lovat i Parisavtalet. Det kommer att kräva stora förändringar i vårt sätt att leva. Men inte lika obehagliga som de förändringar den globala uppvärmningen kan leda till.
Trafiken står för en viktig del av de klimatpåverkande utsläppen. Målet som riksdagen antagit är att utsläppen från trafiken ska minska med minst 70 procent från 2010 till 2030. Om vi ska klara detta behöver biltrafiken minska, särskilt i städerna där det finns bra kollektivtrafik, samtidigt som vi behöver ställa om till fossilfria drivmedel.
En liter bensin kostar ungefär 2 procent av en genomsnittlig dagsinkomst. Indexuppräkningen av skatterna på bensin och diesel, som Magnus Jacobsson (KD) och Kjell-Arne Ottosson (KD) invänder mot (NWT 11/6), är till för att inte de fossila bränslena efter hand ska bli billigare i förhållande till vad de flesta människor tjänar.
Det handlar inte om att förbjuda biltrafik. Bilen behövs på landsbygden, och så kommer det att vara i framtiden också. Men det ska löna sig undvika onödiga bilresor. Och det ska löna sig att byta till fordon som går på fossilfria drivmedel.
På en punkt håller vi med Jacobsson och Ottosson: det bör vara billigare att köra en bil med liten miljö- och klimatpåverkan än en bil med stor påverkan. Därför är det bra att den rödgröna regeringen infört det s k bonus-malus-systemet, som gör att bilar med liten miljöpåverkan blir billigare i inköp. Men även beskattningen av drivmedlen bör bidra till att miljövänligare bilar blir billigare att köra än bilar med stor påverkan. Då kan man inte göra bensin och diesel, som har stor negativ påverkan på klimatet, billigare.
Lennart Bryntesson
Årjäng
Alina Koltsova
Arvika
Torbjörn Nilsson
Ulvsby
Miljöpartister på landsbygden