• idag
    31 okt
    10°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    1 nov
    11°
    • Vind
      7 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    2 nov
    13°
    • Vind
      12 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.6 mm
  • tisdag
    3 nov
    11°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    4 nov
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Punktskatt på plastkassar missgynnar värmländskt näringsliv och nationella miljömål

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
En punktskatt som slår mot användningen av återvunnen plast i Sverige är extra olycklig då vi nu är på väg att bli självförsörjande avseende detta, skriver Magnus Huss.
Foto: Vilhelm Stokstad / TT
Vår möjlighet att bygga upp en internationellt ledande industri för forskning och utveckling av miljöanpassad plast och plaståtervinning till gagn för denna region missgynnas, skriver Magnus Huss.

Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit en punktskatt på plastbärkassar. Skatten kommer att missgynna svensk och i synnerhet värmländsk industri och dess möjlighet att gå före i omställningen till ett cirkulärt och resurseffektivt samhälle. I Värmland påverkas direkt ett hundratal arbetstillfällen. På sikt hotas det samarbete som nu växer fram med Värmland som nav mellan olika företag i kringliggande delar av Norge och Västsverige. Vår möjlighet att bygga upp en internationellt ledande industri för forskning och utveckling av miljöanpassad plast och plaståtervinning till gagn för denna region missgynnas.

Regeringen och stödpartierna borde ta lärdom av den omdiskuterade kemikalieskatten på elektronik, som inte gett påvisbart bättre miljö utan istället medfört färre arbetstillfällen och en stor administrativ börda för företagen. En punktskatt på plastkassar får på samma sätt flera negativa effekter för miljö och näringsliv:

Den slår mot återvinningen av plast, och som den statliga plastutredningen konstaterade kan den inte premiera återvunnen råvara. En punktskatt skulle därför i stark kontrast till regeringens miljöambitioner gynna importen av fossilbaserade plastbärkassar och snedvrida konkurrensen för svenska företag.

Punktskatten krymper radikalt det ekonomiska utrymme som handeln och plastproducenterna har för forskning, utveckling och omställning till återvunnen och biobaserad plast. Svensk plastindustri har i dialog med handeln de senaste 30 åren utvecklat alltmer hållbara och resurseffektiva plastbärkassar. Vi ligger före miljömässigt med kassar som är betydligt lättare (innehåller mindre material), är starkare (kan bära mer och återanvändas flera gånger) och innehåller återvunnen eller biobaserad plast. En punktskatt kan bryta denna utveckling.

Hanteringskostnaden för punktskatten blir omfattande och svårhanterlig för stat och näringsliv. Det krävs stora myndighetsinsatser för vägledning, uppföljning och kontroller när en ny stor grupp av företag ska punktskattebeläggas. Dessutom tillåter punktskattedirektivet inte nationella punktskatter som innefattar gränskontroller eller kräver redovisning och betalning när varorna passerar gränsen.

En punktskatt som slår mot användningen av återvunnen plast i Sverige är extra olycklig då vi nu är på väg att bli självförsörjande avseende detta, efter att näringslivet nyligen investerat 265 miljoner i en ny sorteringsanläggning för plastförpackningar. Vi producenter har också lanserat ett nytt initiativ – Plastsprånget 2025 – med målet att bli världsledande på återvinningen av plastförpackningar och att nå EU:s må för 2030 på 55 procent redan till år 2025.

Istället för punktskatten har vi föreslagit en miljöavgift, som administreras av näringslivet i en miljöfond enligt en norsk förebild. Pengarna kan gå till utveckling av närodlad plast från skogs- eller jordbruksavfall där Sverige kan bli världsledande, forskning och åtgärder som underlättar användandet av återvunnen plast, minskad nedskräpning och till att fånga upp plast som redan spridits i naturen. Med en miljöfond kan vi driva på utvecklingen mot en mer cirkulär ekonomi för plasten, och till skillnad mot en punktskatt som avses finansiera sänkt skatt på arbete, uppnå det som den gröna skatteväxlingen borde syfta till.

Magnus Huss

Förbundsdirektör Ikem – Innovations- och kemiindustrierna

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.