På lördag gästar bröderna Gustaf och Viktor Norén Alsters herrgård och kickar därmed igång en gemensam sommarturné. Tillsammans med Floda spelmän ska de ta sig tillbaka till sina rötter i Värmland och Dalarna. Tillbaka till folkmusiken och vaggvisorna, som en gång väckte intresset för musiken och som troligtvis kommer att prägla dem under resten av deras liv.
– Det var vårt förslag att vi skulle börja turnén i Alster, säger den äldre brodern, Gustaf Norén, som tidigare frontat rockbandet Mando diao.
Han säger att de ville spela på vackra ställen med en djupare betydelse i stället för de klassiska konsertscenerna.
– Allt från folkparker till en skogsdunge eller en fin äng.
– Eller en ruin, lägger Viktor Norén till.
Varför just Alsters herrgård blir först ut beror på att Gustaf Frödings ande vilar över Alster, liksom över konserten.
– Det är en naturlig koppling. Morfar, som läste Frödings dikter för mamma som i sin tur läste dem för oss, var från Värmland och älskade Värmland.
Trots kärleken till Värmland kom deras morfar, Erik Bengtsson, aldrig tillbaka efter att han flyttade till Stockholm för att studera.
– Så nu gör vi det i stället.
"Kan ligga avsvimmade“
När Gustaf Norén fick frågan om han ville spela musik i sommar blev han först tveksam.
– Jag har inte varit professionell musiker på många år nu.
För att gå med på erbjudandet ville han bara spela “som han spelar hemma”. På det avslappnade sättet han gör med grannarna i Dala-Floda, prestigelöst och familjärt. Det som har gjort att han har återfått spelglädjen, i stället för att se musiken som ett måste.
– Efter att ha spelat i band i alla år märker man hur väldigt sällan man tar upp en gitarr för att spela i en gemenskap, trots att det var precis så man började, säger Viktor Norén som vid det här tillfället själv befann sig i ett kreativt tomrum.
De bestämde sig för att göra en turné tillsammans, något de aldrig gjort tidigare.
– Det har varit lite för enkelt, säger Gustaf Norén.
– Man har tidigare velat krångla till det så mycket som möjligt för att kunna prestera. Man vill inte bara vissla fram Gubben Noak på scenen.
Men det ska ni göra nu?
– Ja! Mer eller mindre. Det blir visor som mamma sjöng när vi var spädbarn. Visor som ligger så djupt inne i oss att vi inte behöver aktivera vårt förstånd. Vi kan i princip ligga avsvimmade och genomföra den här konserten.
Visorna hamnar i en salig blandning av allt som bröderna kan kopplas till musikaliskt. Klassiker från både Mando diao och Viktors Sugarplum fairy blandas med nyare egenskrivna låtar, kompat av Floda spelmän.
– Vi ska spela folkmusik. Väva samman mina grannar, min bror och mig själv.
Fröding nynnade fram orden
Familjen har bidragit till brödernas stora kärlek till både musiken och Frödings poesi. Två komponenter som, sedan Mando diaos album Infruset, har förts samman.
– Fröding var ingen random poet som vi tonsatte, utan det var den första melodin jag hörde i mitt liv. Elin i hagen, bland annat. Sedan var han en familjär figur tack vare morfar, säger Gustaf Norén.
Han menar att orden i dikterna känns melodiska och lätt sjunker in hos lyssnaren.
– Det känns nästan som att han nynnade fram sina dikter. Så det känns naturligt att göra musik av dem.
När Frödinglåtarna blandas med låtar från den moderna tidens rockband ser inte bröderna en kulturkrock, utan snarare likheter.
– Melodier är tidlösa, säger Viktor Norén.
– Det är inspelningarna som gör att vi kan avgöra om en låt är från till exempel 60-talet, men om man själv nynnar på en George Michael-låt tillhör den helt plötsligt den tidlösa evighetseran.
Folkmusik är inkluderande
Folkmusiken är något som ligger både Gustaf och Viktor Norén varmt om hjärtat och något som de gärna uppmuntrar andra till att anamma.
– Det är en social musikstil, som egentligen inte är en musikstil. Det är egentligen sättet man spelade på innan teknologin gjorde att man inte längre behövde hålla i fiolen själv. Hur musik funkade när den fortfarande var fast förankrad i människan.
De berättar att det i Borlänge, under deras uppväxt, alltid fanns flera band i varje klass men att de aldrig spelade tillsammans då det uppstod en viss rivalitet.
– Det är det som är unikt med folkmusiken, den är väldigt inkluderande. Alla bitar ska kunna spelas av alla.
Musiken kan bli en förbannelse
Gustaf Norén säger att han i dagsläget inte skulle kunna gå tillbaka till att bli en så kallad professionell musiker.
– Det finns en viss lockelse i att sätta på sig snygga kläder, ha en cool logga och ett bandnamn. Men det är också en förbannelse.
Viktor Norén, som är fem år yngre, säger att de brukar skoja om att han just nu är sin storebror för fem år sedan.
– Vi delar exakt samma dna men Gustaf menar att han har insikter som jag inte nått än. Medan jag drar tillbaka honom till det som varit litegrann.
Trots Gustaf Noréns inställning har de nu skrivit runt 20 låtar tillsammans, vilket man kan se som lite utav en kompromiss.
– Min inställning är att man måste släppa lite på vad man själv vill och göra som andra vill, det får bara inte äta upp en. Det är en svår balansgång och musik är ett komplicerat spel. Det kan bli farligt om man inte är försiktig.
– Musikbranschen är en enorm kraft när man får skjuts. Det är som en våg. Vågen kan få dig framåt men den kan också skölja över dig och dränka dig.
Konserten på Alsters herrgård startar 19.30 med Karlstadsartisten Sam Florian. Ungefär en halvtimme efter beräknas bröderna Norén ta över rampljuset.
Värmländsk bedroompop på uppgång