Hotfull kinesisk propagandakampanj

Signerat
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Folkrepubliken Kinas ambassad på Djurgården i Stockholm.
Foto: Bertil Ericson / TT
Sedan mer än ett år har den kinesiska ambassaden i Stockholm bedrivit en aggressiv kampanj riktad mot svenska journalister (som denna ledarsida), forskare och människorättsaktivister. Resultatet får dock ses som ett misslyckande för Pekingregimen.

Nyligen presenterade Utrikespolitiska institutet (UI) en forskarrapport som beskriver hur Kina via sin ambassad i Sverige sedan mer än ett år tillbaka bedrivit en offensiv påtryckningskampanj riktad mot kritiker i Sverige. Rapportens författare Björn Jerdén, chef för Asienprogrammet på UI, och Viking Bohman skriver om att det ibland till och med sker med förtäckta hot och personangrepp. Bland de drabbade finns inte bara journalister och forskare utan även sådana som arbetar för att den kidnappade svenske medborgaren Gui Minhai skall släppas ur kinesiskt fängelse.

Kommunistregimen i Peking har sedan Xi Jinping tog över rodret blivit mer påstridig i sin utrikespolitik, och desto mer känslig för kritik också från utlandet. Det verkar man ha tagit fast på i Stockholmsambassaden, som sedan ambassadören Gui Congyou tog över i början av 2018 eskalerat sin propagandakampanj riktade mot svenska medier och offentlighet. Det sker genom synnerligen aggressiva officiella uttalanden på ambassadens hemsida, och krav på att få publicera repliker på opinions- och nyhetstexter, eller rent av att de angripna mediehusen tar tillbaka det som sagts eller skrivits.

Detta fick NWT och undertecknad själv erfara efter att ha publicerat en artikel om Taiwan i höstas (22/11 2018). Ambassaden var snabbt ute och krävde bot och bättring för att vi bröt mot allt möjligt, inklusive deras syn att det bara finns ett Kina, svensk utrikespolitik och internationell lag. Det odiplomatiska språkbruket var faktiskt fascinerande i all sin brutala dryghet.

Men vi är inte ensamma. I maj skrev kollegan Lars Ströman på Nerikes Allehanda (NA) en ledartext om en manifestation som hölls för Taiwan, vilket retade upp ambassaden. Att ens andas om att det finns ett fritt och demokratiskt Kina på Taiwan är något oerhört för makthavarna på fastlandet, som gör anspråk på den välmående ön. Angreppen på Ströman och NA följde samma mönster som angreppen mot mig och NWT, men blev av någon anledning mer omskrivet i andra media.

Påtryckningarna har också riktats mot SVT sedan de drivit med landet i satirprogrammet Svenska nyheter. Till public service-bolagets ohöljda skam bad de om ursäkt för det kritiserade inslaget. Det visar att det ibland kan fungera att vara mobbare mot det fria ordet. Likaså lyckades Kina med att stoppa en FN-konferens om mänskliga rättigheter på Fotografiska museet i Stockholm då det fanns bilder på regimkritikerna Dalai Lama och Ai Weiwei i en utställning där.

Annars har de skräniga utfallen mest varit kontraproduktiva, då de blivit omskrivna och snarast gett en än mer negativ bild av den kinesiska regeringen i Sverige och att möjligheterna att framgångsrikt påverka politiken därför minskat. Dock skall man inte underskatta vad det hårda tonläget kan göra i form av självcensur och försiktighet hos personer och organisationer som inte vill riskera att stöta sig med Kina.

Varför agerar då ambassaden så här? Då det inte finns några motsvarande exempel i andra västländer så spekulerar UI-rapporten om det kan röra sig om ett experiment och ett sätt att skicka signaler till andra länder att ta sig i akt. Det kan också vara så enkelt som att ambassadören vill ställa in sig hos sina överordnade i Peking, men saknar erfarenhet av hur det fungerar i liberala demokratiska samhällen, och därför skjuter sig själv och sitt land i foten.

Henrik L Barvå

Politisk redaktör

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.