Få platser i Karlstad är så fulla av liv som Museiparken. Men i sommar fylls den med skarpa kontraster i form av Marie Hettwers svartvita fotografier på övergivna hus och kvarlämningar.
– Jag har jobbat i de här miljöerna sedan jag började fota, och känner en dragning till estetiken i de här husen. Jag tycker också att det är spännande med de historier som finns om husen, varför de blev lämnade. Det väcker så många frågor, säger Marie Hettwer.
Dina bilder är ofta både bokstavligt och bildligt talat diffusa. Är det medvetet?
– Ja, jag lägger inte så stor vikt vid teknik och skärpa utan jobbar mer med känsla och stämningar. På något vis skulle det inte bli samma sak om det var en överdrivet skarp bild. Det får bli lite som det vill. Och jag fotar fortfarande en hel del analogt.
En del av hennes bilder är därtill tagna med lådkameror där man får gissa sig till slutartiden.
– Jag tycker väldigt mycket om hantverket i det analoga. Det är en helt annan känsla att sätta i sin film och framkalla. Mina bilder är också uppbyggda som scenografier, så det krävs en del förarbete. Det är väldigt svårt att fota på en plats första gången. Jag måste känna in mig och se vilka rum jag är intresserad av, säger Marie som jobbar mycket med självutlösare och själv agerar modell på sina foton.
– Jag fotograferar alltid ensam.
Vill beröra
Men hon fotograferar inte bara inuti de ödsliga husen utan har numera även flyttat ut en del motiv i naturen – en utveckling som förmodligen kommer att fortsätta.
Hur vill då Marie att hennes fotografier ska ses av betraktarna?
– Jag hoppas att de slår an och berör. Sedan är det inte lika viktigt hur de berör.
Den installation som öppnar i Museiparken på lördag har Marie planerat under en längre tid.
– Att flytta ut en klassiskt hängd utställning i det offentliga rummet lockade mig. Jag valde den här platsen just för närheten till museet som en klassisk institution för konst.
En blinkning
Fotografierna i utställningen är inramade med guldramar, vilket är en blinkning åt det klassiska oljemåleriet på gamla museer.
– Fotografiet har inte haft samma acceptans inom konstvärlden historiskt sett. Därför var det också spännande att leka med idén att placera fotografier i den klassiska guldramen.
Det är utmanande?
– Det är lite av en kommentar till fotografiets ställning i konstvärlden historiskt sett.
Den kontrast det innebär att att placera en installation i en miljö som är så full av liv som Museiparken är dock inte medveten.
– Nej, det har jag inte tänkt på. Men det kanske blir ett litet andrum, en stillsamhet.
Många fotografer vill att deras bilder ska vara i fokus på en utställning. Det är ett synsätt som Marie inte har anammat fullt ut.
Jag rör till det och vill gärna ha med poesi och musik.
– Jag rör till det och vill gärna ha med poesi och musik. Jag vill att det ska spela an på flera sinnen, säger Marie som gärna skulle vilja jobba mer med hela installationsprocessen i framtiden.
Ny musik och poesi
Utställningen i Museiparken ackompanjeras av ny musik av Värmlandsbördiga Christian Gabel från Bob hund och ny poesi av Ismael Ataria från Hagfors.
– De har fått helt fria händer.
Fotografierna är två meter höga och av plåt och har utformats för att stå emot de påfrestningar utställningen kommer att utsättas för under den två månader långa utställningstiden.
Installationen har vernissage den 29 juni och pågår till och med den 1 september.
Här kan du se mer av Marie Hettwers fotografier.