Hoppa till huvudinnehållet

Årets stadskärna – en tävling i samarbete

Publicerad:
Vinnaren Östersund har fokus på att planera sin stad för framtidens invånare och för det krävs både öppenhet och lyhördhet för vad både människor och näringsliv efterfrågar och vill åstadkomma, skriver Maria Frisk.
Vinnaren Östersund har fokus på att planera sin stad för framtidens invånare och för det krävs både öppenhet och lyhördhet för vad både människor och näringsliv efterfrågar och vill åstadkomma, skriver Maria Frisk. Foto: Marcus Ericsson/TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

För att vinna krävs ett långtgående samarbete mellan stadens alla aktörer kring stadskärnans utveckling, skriver Maria Frisk.

Grattis Östersund som för några veckor sedan fick utmärkelsen Årets stadskärna. Ett pris som delas ut till den stad som har lyckats bäst med sitt utvecklingsarbete utifrån sina förutsättningar och där samverkan mellan näringslivet och kommunen är ledordet. Grattis även till Åmål och Karlskrona som var finalister och kan vara stolta över att ha gjort starka insatser på området.

Vinnaren Östersund har fokus på att planera sin stad för framtidens invånare och för det krävs både öppenhet och lyhördhet för vad både människor och näringsliv efterfrågar och vill åstadkomma. Flera orter i Värmland har aviserat att de vill tävla om att få utmärkelsen Årets stadskärna. För att vinna krävs ett långtgående samarbete mellan stadens alla aktörer kring stadskärnans utveckling.

Stadskärnornas utveckling är just nu omdiskuterad. Media vill gärna rapportera om centrumdöd och den fysiska handeln genomgår ett stålbad med en allt större konkurrens från e-handeln. Orsakerna sägs vara alltifrån brist på parkeringar och stadens planering till höga hyror och långa avtal. Givetvis finns det en rad olika bakomliggande orsaker till utvecklingen, men den största är ofrånkomligen människors beteende, som har ändrats till att alltmer konsumera digitalt.

Men hur mycket det än konsumeras på nätet, så är det på den fysiska platsen människor vill träffa andra människor, äta mat tillsammans, prata över en kopp kaffe, se på något vackert eller bara vara. I motsatsen till en alltmer digital handel så finns det trender som visar att människor i allt större utsträckning äter och fikar ute, samt efterfrågar kultur, händelser och servicetjänster alltmer.

Många fastighetsägare satsar nu på att kombinera olika typer av verksamheter för att locka nya kunder och öppna för fler och nya hyresgäster. På flera håll i landet finns kombinerande servicetjänster, utlämningsställen, pop-up-butiker och kaféer. Det är en ny verklighet som fastighetsägare och traditionell handel möter, en verklighet som också ställer nya krav på tillstånd och att möjliggöra den här typen av verksamheter och idéer. Samtidigt ställs också nya krav på mellanrummet mellan husen. Det krävs att en plats är trygg på alla tider på dygnet för att människor ska vilja vistas där. Det ska vara trivsamt, rent, snyggt och välkomnande.

Mycket av arbetet som behöver göras för att få en stadskärna att blomstra kräver samarbete. Alla aktörer i stadskärnan behöver samverka för att möjliggöra utveckling av både offentliga platser, fastigheter och verksamheter. Tillsammans behövs det tänkas nytt kring hur framtiden formas på det sätt som är bäst för platsen och människorna. Att ha utmärkelsen Årets stadskärna som drivkraft i samverkansarbetet kring stadskärnans framtid kan vara värdefullt och bidra till viljan att förstå varandras villkor och verkligheter. Oavsett om man vinner utmärkelsen eller ej, så kommer vinsten att vara ett gott samarbete och en livskraftig stadskärna.

Maria Frisk

Näringspolitisk ansvarig Fastighetsägarna

Artikeltaggar

ÅmålDebattFastighetsägarnaKarlskronaMaria FriskÖstersund