Spelrecension: Persona Q2: New Cinema Labyrinth

Spel
PUBLICERAD:

Persona Q2: New Cinema Labyrinth

Nintendo 3DS
Atlus
Åldersmärkning: 12

Persona-serien var förr i tiden en strikt japansk angelägenhet, men lik Monster Hunter-spelen har spelen blivit allt mer populära även i här. Persona 5 var den mekaniskt bästa delen i serien hittills, men narrativet och karaktärerna var tjatiga. I Persona Q2 är det just de karaktärerna som återvänder, i första hand. Med tiden dyker figurer från andra spel upp och pratar öronen av dig, förstås. Om du nu ens har några öron kvar vid det laget.

Persona-spelen har alltid varit dialogtunga, men tidigare spel har använt detta till att bygga ut och bredda karaktärerna. Låta dem diskutera allt mellan himmel och jord. I Persona 5 snackar de konstant om samma sak (hur populära de är på internet), och det här är ett problem även i Q2. De inledande timmarna är direkt provocerande, när karaktärerna ältar varenda liten detalj i vad som känns som evigheter. Vad som borde vara en kort tutorial blir en utdragen pärs där allting förklaras om och om igen på omständligast möjliga vis.

Den som spelat föregångaren kan med fördel spola förbi babblet tills spelet kommer igång på allvar. Spelmässigt är det nämligen mestadels en kul historia. Det tar grottkravlandet från Etrian Odyssey-serien, och stoppar in ett mer Persona-anpassat stridssystem. Nu tycker jag förvisso att Etrian-systemet är bättre (man slipper även det konstanta babblet i de spelen), med mer djup och valfrihet, men det här funkar också fint.

Som vanligt handlar det om att rita kartor och fånga demoner som du kan använda i strid. Bandesignen är bättre än i föregångaren, både visuellt och spelmässigt, men utöver det är det mesta bekant. Någon borde tvinga Atlus att anställa en redaktör som kan kapa all onödig, repetitiv utfyllnadsdialog, dock. Persona Q2 hade vunnit på att vara mer direkt och rakt på sak, särskilt som storyn inte direkt är något vi förväntas ta på något större allvar. Men om du vill ha ett sista spel till 3DS innan den går i graven, så är Persona Q2 ändå ett värdigt farväl till den gamla trotjänaren.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.