Kuppas Erik Ullenhag in?

Ledare
PUBLICERAD:
Bara till den här gränsen kommer jag att respektera medlemmarnas vilja.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Folkpartistiskt. Kommer Liberalerna att göra skäl för nidbilden av sig själva som ett elitistiskt etablissemangsparti och i praktiken kuppa in Erik Ullenhag på partiledarposten, och därmed strunta i medlemmarnas uttryckliga vilja? Risken för det är överhängande sedan Nyamko Sabuni sopat banan med honom ute i partidistrikten.

Förvåningen är uppenbart stor över hur väl det har gått för Nyamko Sabuni i nomineringsprocessen, både inom och utom partiet. Hur man än räknar så har hon ett överväldigande stöd ute bland Liberalernas partimedlemmar. Segern borde vara given efter att hon i söndags fick stöd av de stora distrikten i Västsverige och i Skåne, men hon har också kammat hem stöd från de flesta andra, inklusive Värmland. Då borde inte det stöd som Ullenhag fått av Stockholm (som inte ens höll en formell omröstning) räcka till.

Men skam den liberala elit som ger sig! Christer Nylander, som är partiets gruppledare i riksdagen, har anmärkningsvärt nog, i en hemlig Facebookgrupp, uppmanat ombuden på det extra landsmötet den 28 juni att köra över medlemmarnas vilja, och istället rösta för Ullenhag. Något som upprört många partiaktiva och medlemmar.

Visst, medlemsomröstningarna är endast rådgivande och det står de 183 ombuden fritt att rösta som de vill, men det vore onekligen utmanande att först hålla omröstningar för att sedan helt sonika ignorera resultatet, i all synnerhet som utslaget varit så tydligt i en kandidats favör. Men för en elitiskt brukar det ju inte vara några problem att köra över folk som gett uttryck för "fel" preferenser. Frågan är emellertid hur mycket ett litet parti som balanserar på den fyraprocentiga knivseggen vågar utmana också sina egna.

Skulle Ullenhag, som själv också torgfört åsikten att det är ombuden och inte medlemmarna som måste avgöra, då lyckas bli partiledare så kommer han att ha enorma legitimitetsproblem. Det kommer att upplevas som en kupp. Han må ha stora delar av partietablissemanget bakom sig, men inte hos partiets gräsrötter, som dessutom kommer att känna sig misstrodda och åsidosatta. Hur skall dessa effektivt kunna sluta upp bakom partiet? Och Ullenhag som tycker att vi skall vara mer "snälla" mot varandra!

Nyamko Sabuni må ha pudlat från en del av sina mer ifrågasatta uttalanden om bland annat mångkultur och asylsökande på sistone, men de flesta vet nog ändå var man har henne. Hon har sett att Liberalernas väljare identifierar sig som borgerliga, vill ha en borgerlig politik och ett borgerligt samarbete, och har inte visat någon överdriven entusiasm för januariöverenskommelsen (Jöken). Ullenhag däremot vill fortsätta på den inslagna Jök-vägen.

Intressant nog var det en majoritet av ombuden på Liberalernas partiråd som tog ställning för Jöken. Frågan är hur utfallet hade blivit om partiet då hade hållit en medlemsomröstning om regeringssamarbetet med Socialdemokraterna? Det mesta tyder på att det är samma sak som gäller i partiledarfrågan nu. Etablissemanget vill ha Ullenhag och Jöken, medan medlemmarna vill ha Sabuni och ett borgerligt samarbete.

Liberalerna har nu chansen att för väljarna visa att man inte är ett etablissemangsparti, i alla fall inte internt, och respektera den tydliga vilja som kommit till uttryck i medlemsomröstningarna och göra Nyamko Sabuni till partiledare. Annars kan de nog skriva sitt avslutningskapitel i svensk politik.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.