Den hastiga stängningen av Balderklinikens vårdcentral, gjorde att röntgenresultatet kom på avvägar. En Åmålsbo i 80-årsåldern berättar om månader av kraftig smärta innan en underläkare på Näl till slut lyckades hitta resultatet i Göteborg. Först då kunde rätt diagnos ställas: gallsten.
Åmålskvinnans berättelse vittnar om en röra, där hon trots svår smärta hamnade mellan stolarna, och om hur både hjälp och diagnos dröjde. När hon läste PD i förra veckan reagerade hon mot kommunalrådet Michael Karlssons (S) beskrivning om att såvitt han vet lyckligtvis ingen kom till skada av vårdcentralsstängningen.
– Det stämmer inte. Jag åkte dit. Jag kom till skada, säger hon.
Det har varit en minst sagt besvärlig tid. Men även om hon vill att hennes berättelse ska komma ut, vill hon helst vara anonym.
Smärtan gav sig inte
Det började i januari, när hon halkade omkull och slog sig illa. Hon var blåslagen och öm, men det konstiga var att smärtan inte gav med sig. Så i mitten av februari sökte hon ny läkarhjälp. På Balderkliniken fick hon träffa olika doktorer och först den fjärde läkaren upplevde hon hade en aning om vad det kunde vara för fel.
Läkaren sa till henne att det kanske var ett organ skadat och via Näl kom hon på remiss till röntgen i Göteborg. Det här var i slutet av mars, så röntgenundersökningen kom att göras just den där veckan när Åmål under ett par dagar stod utan vårdcentral.
– Jag visste inte vad jag skulle göra eller vart jag skulle vända mig. Jag ringde Näl, men jag kom ingen vart, säger hon.
“Nåt så otrevligt”
Åmålskvinnan var sedan även ner till Medpro Clinic några gånger, men personalen där visste inget om någon röntgenremiss. Till slut åkte hon till akuten på Näl.
– Där blev jag behandlad som om jag vore en dåre. Nåt så otrevligt har jag aldrig varit med om, säger hon.
Smärtorna ville inte ge med sig. Men ändå dröjde det till mitten av maj innan hon tog nytt mod till sig och kontaktade sjukvården akut. Den här gången kände hon sig väl bemött och omhändertagen på Näl. En underläkare engagerade sig i Åmålsbons röntgenremiss och lyckades hitta resultatet från Göteborg. Där fanns också svaret till det långvariga lidandet: gallsten.
“Gått med såna plågor”
Åmålskvinnan är nu, i mitten av juni, ännu inte opererad, men nu har hon i alla fall fått en tid för operation.
– Jag har gått med såna plågor, säger hon.
Hon tycker att röntgenresultatet skulle ha gått tillbaka till Åmål i stället för att bara bli liggande. Eller åtminstone skickats till Näl. Någon borde ha tagit ansvar för remissen, tycker hon.
– Och vad gör man? Jag försökte med allt.