Istället för att ständigt höja skatten måste politikerna fokusera på att strypa utgifter, smalna av och effektivisera verksamheter och främja jobb och tillväxt, skriver Sofia Linder.
Var tredje region och var fjärde svensk kommun gick med underskott 2018 meddelade SKL nyligen. Så många kommuner har inte gått med underskott sedan 2008, och många flaggar nu för höjda skatter framöver. Men stat, landsting och kommuner måste sluta se skattehöjningar som ett universalmedel mot alla problem och utmaningar. Det finns andra lösningar.
Sedan 2014 har skatten höjts i 188 av landets 290 kommuner, och den genomsnittliga kommunalskatten har ökat med 33 öre per hundralapp. Utvecklingen är oroande. Orsaken till skattehöjningarna sägs vara en vikande konjunktur och en växande och åldrande befolkning. Men att vi står inför stora demografiska utmaningar är ingen nyhet. Istället för att ständigt höja skatten måste politikerna fokusera på att strypa utgifter, smalna av och effektivisera verksamheter och främja jobb och tillväxt, framför allt genom att se till att de som står utanför arbetsmarknaden snabbare kommer in i arbete.
Innan man väljer att höja skatten bör också varje kommun i Sverige genomföra en kraftig utgiftsreform. Det finns betydande summor att spara om man bara letar. En ny rapport från SKL:s eget bolag, DS Insikt, visar att svenska kommuner slarvade bort 53 miljarder på dåliga upphandlingar förra året. Det motsvarar 15 procent av de totala inköpen på 350 miljarder kronor. Eftersom kostnaderna ökar i snabbare takt än intäkterna i kommunsektorn är alltså bättre och effektivare inköp inte bara ett mer moraliskt riktigt utan ett de facto bättre recept än att höja skatten.
Även Skattebetalarna har tidigare granskat hur mycket pengar landets kommuner kan spara in på olika verksamheter. En av dessa undersökningar visade att det går att lösgöra 10 miljarder kronor årligen inom verksamheter som ligger utanför välfärdens kärna genom att de kommuner som spenderar mest anpassar sina utgifter på dessa områden till den genomsnittliga nivån för befolkningsmässigt lika stora kommuner.
I en rapport skriven för Svenskt Näringsliv visade WSP häromåret att 40 miljarder kronor fanns att spara i kommunsektorn om kärnverksamheten sköttes mer effektivt. Nästan varje dag lyfter också vår Slöseriombudsman fram nya exempel på kommuner som slarvar bort skattepengar utan nytta för dem som betalar, på allt från tokiga satsningar som ska sätta kommunen på kartan, till slarv eller i vissa fall rent fusk och kriminalitet.
Kommunala skattehöjningar är skadliga av flera skäl. Det ger kommuninvånarna mindre pengar i plånboken, driver upp skadliga marginalskatter på arbete och tenderar att till stor del vältras över på staten och övriga kommuner, bland annat genom jobbskatteavdraget och det kommunala utjämningssystemet.
Det är varje kommuns ansvar att se till att varje spenderad skattekrona ger största möjliga nytta för den som betalar. Det finns en hel del kvar att göra, och innan dess bör inte kommuninvånarna behöva avstå ett enda öre mer av de pengar de arbetat ihop.
Sofia Linder
Chefekonom, Skattebetalarna