Gott råd till usk: “säg upp dig”

Insändare
PUBLICERAD:
Svar till “Uppgiven uska”.

Mitt råd, som make till en annan uska är: Säg upp dig. Gör det nu. Innan sommaren. Få gärna några kollegor att göra samma sak. Luta er sedan tillbaka och se vad som händer.

Efter ni slutat era anställningar kommer förmodligen någon LAS-mässig i hemtjänsten bli erbjuden nån av era tjänster. Har chefen tur så blir det en fungerande individ, men med största sannolikhet blir det inte det. Det är nämligen helt olika arbeten ni gör. Den som är inkörd på hemtjänsten kommer ha svårt att omedelbart hantera det arbete ni är så vana att sköta, i den takt och den volym ni är tvingade att hantera. Ni skulle förmodligen fungera lika illa i motsatta situationen.

Här är ytterligare ett inlägg i debatten om villkoren för undersköterskor.
Foto: LEIF R JANSSON / TT

Följden blir ett behov av vikarier. Och hör och häpna, som vikarie kan du räkna med högre lön, självständiga arbetstider, möjlighet att neka arbete enligt eget tycke och smak och semester när DU vill ha den.

Du kommer utan problem kunna jobba exakt så mycket du önskar, när du önskar och får dessutom mer betalt. Men, du får ingen ersättning när du har semester, så till den får du spara själv. Givetvis fungerar detta bäst för de som faktiskt sköter sitt arbete och är effektiva och flitiga. Det fungerar sämre för de där som alltid gnäller och klagar, är otrevlig mot de boende eller arbetskamrater, sitter och plippar på sin telefon hela tiden, tar många rökpauser, inte får något gjort i största allmänhet och liknande latmaskar. Det fungerar för dem med, men om en person allmänt uppfattas som lat eller besvärlig så kommer det inte vara den som blir uppringd först. Men de blir uppringda de med.

Följden blir såklart att du mår bättre. I dagsläget får du ju i princip inte neka jobb och måste vara tillgänglig ifall du behöver bli inringd. Det slipper du. Ringer telefonen så är det upp till dig som vikarie att välja låta bli att svara. Och det där med LAS för egen del? Det är fritt för DIG som arbetstagare att förhandla bort den, ifall du upplever det som fördelaktigt.

Jag kan för mitt liv inte begripa hur någon enda människa kan acceptera de villkor som så gott som alla Sveriges kommunanställda undersköterskor arbetar under. Det är fullkomligt barockt med de underligheter ni gladeligen(?) faktiskt accepterar.

Skulle aldrig någonsin accepteras på en kommersiell arbetsplats. Statliga jobb ska vi inte ens fundera på, de som jobbar där viker sig närapå dubbla av skratt när jag försöker förklara delade turer, årsarbetstid, schemafyllnad, tidsskiftning och indragen ledighet.

När jag en gång, för en statligt anställd, skulle försöka förklara min hustrus krav på att jobba in sin egen semestertid (annars blir det ingen semester) så var det som att försöka förklara kvantfysik för en mask. Sen fick jag henne att säga upp sig (tack och lov), be Arbetsförmedlingen dra åt pepparn i sällskap av Försäkringskassan.Det är inte värt magontet för att få A-kassan. Nu mår hon bra igen, och älskar sitt arbete. Och tjänar mer pengar per arbetad timma.

Maken till hustru

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.