Spelrecension: Warhammer: Chaosbane

Spel
PUBLICERAD:

Warhammer: Chaosbane

Windows/PS4/Xbox One
Eko Software
Åldersmärkning: 16

Bra actionrollspel växer sannerligen inte på träd. Det är lite som med realtidsstrategi. En typ av spel som kräver mycket jobb och finputs, och en kräsen och relativt begränsad marknad som är svår att slå sig in på.

Warhammer: Chaosbane är ett helt okej försök att muta in det mest actionbetonade hörnet av genren. Faktum är att spelet är bättre om du ser det som ett isometriskt actionspel, snarare än ett rollspel. Det är nämligen ganska tunt och ytligt, både spelmekaniskt och innehållsmässigt.

Här finns bara fyra olika karaktärer att spela som – en magiker, en bågskytt, en krigare och en skrattande dvärg med yxor. De har för all del en del spektakulära attacker som är kul att leka med, men spelet saknar den där fläskiga känslan i Diablo 3, och det kostar väldigt mycket mer än free to play-spelet Path of Exile, som också är bättre. Faktum är att Chaosbane kostar dubbelt så mycket som det mycket djupare och mer intrikata Grim Dawn.

Ändå är Warhammer: Chaosbane ganska roligt. Särskilt i co-op, förstås, även om det också verkar vara mycket buggigare i multiplayer än när man spelar ensam. I det relativt skrala utbudet av nya actionrollspel så kan Chaosbane ändå fylla ett tomrum. I alla fall för den som tycker att priset är värt det relativt klena innehållet, och som gillar spelets fokus på action före djup.

Chaosbane känns väldigt mycket som ett Vermintide ur ett annat perspektiv. En grupp fantasyhjältar, alla med sina för- och nackdelar, hackar sig igenom horder av slemmiga fiender. Ett tidlöst koncept, för all del. Vi har hackat monster tillsammans sedan Gauntlet-spelen på 80-talet. Chaosbane lär vi dock inte minnas om 30 år. Här och nu kan det dock erbjuda lite mild underhållning för stunden.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.