• idag
    26 sep
    13°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.2 mm
  • söndag
    27 sep
    16°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    28 sep
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    29 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    30 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Skattereform för transparens

Debatt
PUBLICERAD:
Men vad Sverige behöver är inte en skattereform som bara skruvar på olika skattesatser. Det behövs en bredare diskussion om själva grunden för skatternas storlek och utformning, skriver Christian Ekström och Anders Bergeskog.
Foto: Henrik Holmberg / TT
När samhället förändras i allt snabbare takt och allt fler frågar sig vad de får för skattepengarna måste politikens utgångspunkt vara något annat än status quo, skriver Christian Ekström och Anders Bergeskog.

I januariöverenskommelsen slås fast att en ny skattereform ska genomföras. Som ett led i att öka transparensen på skatteområdet och för att bredda och fördjupa diskussionen inför den kommande reformen lanserar vi debattboken Sveriges väg till högskatteland – utopi och verklighet under hundra år, som utforskar de ekonomiska och politiska drivkrafterna bakom skatteutvecklingen och välfärdsåtagandet de senaste hundra åren.

Det finns goda skäl för en översyn av skatterna. Men vad Sverige behöver är inte en skattereform som bara skruvar på olika skattesatser. Det behövs en bredare diskussion om själva grunden för skatternas storlek och utformning. Vad ska skatterna finansiera? Hur omfattande ska den så kallade välfärdsstaten vara? När samhället förändras i allt snabbare takt och allt fler frågar sig vad de får för skattepengarna måste politikens utgångspunkt vara något annat än status quo.

För att svara på dessa frågor krävs kunskap om när blev Sverige ett högskatteland och hur skattetrycket kunde gå från lågt till ett av världens högsta på bara några decennier. De svenska skatterna var länge internationellt sett låga. Skattetrycket började öka först i början av 1930-talet i samband med att Socialdemokraternas långa regeringsinnehav inleddes. När de stigande inkomstskatterna blev påtagliga för hushållen infördes nya skatter som inte var lika synliga men likväl belastade hushållens arbetsinkomster. När det blev svårare för hushållen att bedöma hur mycket de avstod ifrån genom olika skatter försvagades också oppositionen mot höjda skatter.

Men varför ökade skatteuttaget så mycket? Det enkla svaret är att det behövdes för att finansiera uppbyggnaden av den offentliga sektorn och olika offentliga trygghetssystem. Med ett växande skatteuttag kunde Socialdemokraterna under sitt oavbrutna regeringsinnehav 1932-1976 skapa en ny dominerande sektor som kontrollerades av den egna politiken och som kom att sysselsätta närmare hälften av den arbetande befolkningen. Trots flera borgerliga mandatperioder har inte mycket förändrats i grunden.

Det svenska samhället har däremot förändrats och verkligheten ser väsentligt annorlunda ut i dag. Vi kan inte ha en ordning där mer än hälften av inkomsten går i skatt samtidigt som det är oklart vad vi som medborgare kan ställa för krav på tillgång och kvalitet i sjukvård, utbildning och annan samhällsservice eller på skydd mot våld och brottslighet.

Skatterna måste bli transparenta och tydligheten öka om vad vi medborgare kan förvänta oss för våra skattepengar. Dessa frågor bör den kommande skattereformen adressera. Kunskapen om Sveriges väg till högskatteland är grundläggande om inte den reformen ska riskera att stanna vid en ytlig sifferexercis och ett skruvande i enskilda skattesatser.

Christian Ekström

Vd, Skattebetalarna

Anders Bergeskog

Nationalekonom och författare till boken Sveriges väg till högskatteland – utopi och verklighet under hundra år

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.