• idag
    26 sep
    13°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    27 sep
    16°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    28 sep
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    29 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    30 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Enkvist: Makten framför allt?

Signerat
PUBLICERAD:
Han sade, utan att formulera saken så tydligt, att politik är att ta makten, behålla makten och använda makten, skriver Inger Enkvist.
Foto: Björn Larsson Ask/TT
Sett från mitt perspektiv vann Göran Persson en mindre fördel för sitt parti till priset av en långsiktig skada för landets utbildningsnivå, skriver Inger Enkvist.

Jag hade nyligen ett samtal med en statsvetare som beundrar tidigare statsminister Göran Persson (S). Han menade att allmänheten inte förstår hur svårt det är med politik och därför inte fullt ut uppskattar politikers skicklighet. Ofta kan ett visst politiskt beslut endast genomföras i en viss ”tidslucka” och under vissa omständigheter. Han hävdade att en politikers skicklighet visar sig i att få igenom beslut och hålla sig kvar i sin position. Han beundrade också Ingvar Carlsson, Margot Wallström och Annie Lööf.

Diskussionen kom mest att handla om Göran Perssons kommunalisering av skolan. Från mitt perspektiv var detta ett för Sverige förödande beslut som inte borde ha tagits. Det fanns inga klara exempel från andra länder att sådana åtgärder ger bra resultat, och en i det närmaste totalt enig lärarkår på högstadiet och gymnasieskolan protesterade med argumentet att få kommuner hade kompetens att sköta skolan. Beslutet gick emot beprövad erfarenhet. Allt tyder på att kommunaliseringen gjordes för att undvika en diskussion på riksplanet om de ekonomiska nedskärningar som ansågs nödvändiga i början av 1990-talet.

Min samtalspartner hävdade till Göran Perssons försvar att man inte kunde veta runt 1990 hur det skulle gå. Han menade att man inte får använda dagens kunskap för att bedöma ett beslut fattat under andra omständigheter. Jag hävdade att det visst fanns erfarenheter och att det var därför som lärarna protesterade men att Göran Persson inte ville ta till sig den kunskap som fanns. Istället tog han och partiet beslut i en central samhällsfråga utan att sätta sig in i all tillgänglig information. Sett från mitt perspektiv vann Göran Persson en mindre fördel för sitt parti till priset av en långsiktig skada för landets utbildningsnivå.

Göran Persson sökte stöd genom att ställa lärargrupper med kortare utbildning mot sådana med längre, och han fick med sig förskollärare, låg- och mellanstadielärare och yrkeslärare, de som senare bildade Lärarförbundet, genom en kraftig engångshöjning av lönerna som placerade dem nära ämneslärarna på högstadiet och gymnasieskolan. Kommunerna var också i regel förtjusta över att få ökad budget och ökat inflytande över ytterligare ett samhällsområde, där de tidigare mest fått följa direktiv. Min samtalspartner nämnde själv att det bakom beslutet nog också fanns en vilja att ”knäppa lärarna som kår på näsan”, en social motvilja mot personer som företrädde kunskap och hade viss auktoritet.

Ett annat av mina argument var att åtgärden sänkte kvaliteten för alla elever men att konsekvenserna blev allvarligast för elever som inte hade kulturellt stöd i hemmet, just de elever som Göran Perssons parti brukar säga att de vill stödja. Han försämrade för de egna väljarna för att hjälpa sitt parti och sin egen karriär. Det argumentet viftade min samtalspartner bort. Det var ett orealistiskt, ja rent av idealistiskt, sätt att se saken. Han sade, utan att formulera saken så tydligt, att politik är att ta makten, behålla makten och använda makten.

Vad får studenter i statsvetenskap egentligen lära sig? (SNB)

Inger Enkvist

Professor i spanska vid Lunds universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.