Hoppa till huvudinnehållet

Politikern som inte gillar uppmärksamheten

Publicerad:

Av de nuvarande kommunalråden i Värmland har han suttit längst – i 16 år.

– Jag skäms inte för att säga att jag är gråsosse, säger Per Gruvberger (S) i Filipstad.

Per Gruvberger är näst sist ut i NWT:s intervjuserie med de värmländska kommunalråden, där aktuella frågor blandas med personliga.

Det framgår tidigt att han egentligen inte är så sugen på att vara med.

Du sa på telefon att du nästan hade tänkt smita?

– (Skratt). Trots att jag har hållit på ganska länge är jag inte riktigt bekväm med den offentliga delen.

Gillar du inte uppmärksamhet?

– Nej, jag tycker att det är lite jobbigt med uppmärksamhet på person. Men det ingår i uppdraget så det är bara att tugga i sig. Jag försöker göra det som förväntas av en där också, men det finns andra som är betydligt bättre på den offentliga delen.

Vem är du, vid sidan av politiken?

– Som politiker är det mycket att sitta inne och prata med människor som vi gör nu, och då vill jag gärna vara ute när jag är själv och har tid. På vintern åker jag rätt mycket skidor, både utför och på tvären. På sommaren är jag på sjön i kajak.

– Som motion paddlar jag en hel del här runtomkring, men på sommaren vill jag gärna göra någon längre tur, helst i havet.

Per Gruvberger har varit kommunalråd i Filipstad sedan 2003.  Nu säger han att den här mandatperioden blir hans sista.
Per Gruvberger har varit kommunalråd i Filipstad sedan 2003. Nu säger han att den här mandatperioden blir hans sista. Foto: Helena Karlsson

Efternamnet känns gediget i Bergslagen?

– Och det kommer inte alls från Bergslagen, det är lite roligt. Det kommer från Småland. Min farfar och hans bröder tog det här namnet och då bodde ingen i Bergslagen vad jag vet. Det har inget samband med att vi lever i en gruvtrakt.

Hur gick det till när du blev politiskt aktiv?

– När jag bodde i Karlskoga hade jag kompisar som var aktiva inom Socialdemokraterna som drog med mig. Där var jag med i partiet, men hade inga kommunala uppdrag. Det var när jag kom hit som jag blev tillfrågad att börja, inom socialnämnden.

Varför känner du dig hemma hos S?

– Jag är inte så mycket för att saker är svart eller vitt. Ofta hamnar saker lite mitt emellan. I bland tycker man att man är ideologisk, men det behöver inte vara en motsättning. Jag tror på ett demokratiskt samhälle, att man kan prata ihop sig och komma vidare. Och så tror jag inte att marknaden löser allt. Då hamnar man någonstans mitt emellan och då blir man gråsosse som jag kanske.

Benämner du dig som det?

– Ja, jag skäms inte för att säga att jag är gråsosse. För mig står det för att försöka ta sig fram i utvecklingen av ett samhälle på ett sätt som tar vara så att alla ska med, och att vi gör saker tillsammans i stället för att tro på marknadslösningarna.

– Men samtidigt inte förneka att till mycket fungerar marknad bättre än att styra, men inte till gemensam verksamhet.

Slöjdlärare i grunden

Per Gruvberger flyttade till Filipstad i mitten av 1980-talet för att börja som slöjdlärare på Ferlinskolan.

Då har du ett hantverksintresse?

– Ja, fast det har jag inte odlat på de senaste 20 åren. Det var väldigt länge sedan jag gjorde något.

Om du går ut på stan i dag – vad är det störst sannolikhet att någon vill prata med dig om?

– Integration, nyanlända.

Vad säger man då?

– Det är väldigt blandat, beroende på vem man möter. Det kan vara väldigt positivt till att vi har svårt att klara upp det.

Per Gruvberger blev politiskt aktiv efter att han flyttat till Filipstad från Karlskoga.
Per Gruvberger blev politiskt aktiv efter att han flyttat till Filipstad från Karlskoga. Foto: Helena Karlsson

Filipstad har haft ett stort flyktingmottagande de senaste åren. Härom veckan kom larm om hög arbetslöshet i kommunen.

– När man får uppehållstillstånd får man etableringsersättning under två år. Hittills har ganska många varit under etableringen och nu ramlar man ur den. Två år är alldeles för kort tid för att komma vidare, därav de stora arbetslöshetssiffrorna.

– Vi tycker inte att vi har resurser att klara den utbildning som de här personerna behöver. Nu när pengarna trappas av det är då som kostnaderna kommer för oss.

Är kritisk

Som mest hade kommunen över 1 000 asylplatser fördelade i Filipstad, Nykroppa och Lesjöfors.

Per Gruvberger anser att Migrationsverket kunde ha gjort saker annorlunda.

– Det sättet som Migrationsverket arbetade på under 2013, 2014 och 2015 var riktigt dåligt, när man lät privata ta över och man inte hade någon styrning på var människor blev bosatta och var man hade förutsättningar att komma vidare.

– Det jag vänder mig mot är att man inte tittar på om det är rimligt att skolan växer så fort, och om det går att få tag på lärare och socialsekreterare i den kommunen så snabbt.

Vilka är de stora frågorna i kommunen annars?

– Internt är det att klara kompetensförsörjningen och få utbildat folk att ta de arbetsuppgifter som finns, det är nog ganska gemensamt med privat verksamhet. Jag vill nog hävda att det gått rätt bra hittills, fast det bygger ofta på inpendlat folk.

– Jag tror att man får “acceptera” att det är större pendling nu. Det går inte att sätta villkor på folk, då får man inte tag på folk över huvud taget.

Blir färre

Befolkningsutvecklingen är en ständigt närvarande fråga i Filipstad. Kommunen har minskat kraftigt sedan 1970-talet.

2018 bodde drygt 10 800 personer här.

Var finns botten?

– Den undviker jag att svara på. Det har andra svarat på tidigare och så kommer man under den siffran och lever vidare. Det är svårt att säga. Men det är klart att det kommer en kommunreform så småningom. Men att det är små kommuner är bara en del av problemet, det andra är att det är glest. Och det blir inte avhjälpt av att man slår i hop flera glesa, det är fortfarande glest.

– Men tittar man på näringslivet i Filipstad så går det rätt bra. Antalet privata arbetstillfällen har inte sjunkit speciellt mycket.

Finns det något du saknar i Filipstad?

– Det är klart att det går att räkna upp saker som skulle vara roligt att ha. Men samtidigt finns det fördelar med en liten ort, och det finns rätt så mycket i Filipstad tycker jag. Sedan är det inte så långt att åka de dagar man vill ha något annat. Så direkt saknar vet jag inte...

– En restaurang som fungerar ordentligt på kvällstid som de flesta skulle känna sig hemma i, det skulle vara trevligt.

Han nämner också en ny idrottshall med en läktare.

Många år

Av de nuvarande kommunalråden i Värmland har Per Gruvberger suttit längst. Han har haft uppdraget sedan 2003.

Men nu säger han att den här mandatperioden är den sista.

Foto: Helena Karlsson

Är det något särskilt du vill få gjort innan du slutar?

– Det kommer nog alltid finnas saker man inte tycker är färdiga, så är det nog oavsett när man slutar.

Det är snart EU val. Om man bor i Filipstad – varför är det viktigt att gå och rösta?

– Det är precis samma i Filipstad som på andra ställen. Det är viktigt att vi har en ledning inom EU som slår vakt om och verkligen har det fria samhället framför annat. Framför allt i östra Europa, och även andra länder, växer sig andra krafter starka.

– Det ska vara fri press, folk ska våga säga vad de tycker och alla folkgrupper ska ha rätt till samma saker inom landet. Och det känns det som att man börjar tumma på.

Artikeltaggar

FilipstadFilipstads kommunMåndagsintervjunPer GruvbergerPolitikSocialdemokraterna

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.