Vi måste stötta våra hbtq-ungdomar

Debatt
PUBLICERAD:
Vi på Karlstads Tjejjour anser att alla människor oavsett vem de älskar, vem de är eller vem de vill vara ska ha tillgång till den rättvisa och det skydd som de behöver, skriver Emmeli Eriksson.
Foto: Erik Mårtensson/TT
Det är just det normkritiska samtalet vi måste ha med barn och unga från en tidig ålder för att motverka otrygghet för hbtq-personer, inte bara i skolan, utan i samhällets alla olika rum, skriver Emmeli Eriksson.

I dagens Sverige kan det anses vara självklart att en får älska vem en vill och vara vem en vill och många skulle nog skriva under på att vårt avlånga land i mångt och mycket är ett jämställt land. I en del fall är det så, men inte alltid. I dag den 17 maj är det den internationella dagen mot homo-, trans- samt bifobi; IDAHOT. Den här dagen är till för att uppmärksamma hbtq-personers vardag som tyvärr ofta kantas av ojämställdhet i form av diskriminering och våld.

År 2004 skapades IDAHOT – internationella dagen mot homo-, trans och bifobi, för att uppmärksamma den diskriminering och det våld som hbtq-personer världen över får utså. IDAHOT är en viktig dag för att den får oss att tänka till och den här dagen finns till för att skapa förståelse och framförallt för att uppmuntra till kamp! Det är många som kopplar hbtq-rörelsen till Pride och de färgsprakande paraderna och festerna som tillhör. Att vara en del av hbtq-gemenskapen är något att fira, men varje dag är absolut inte en fest i ett samhälle som gång på gång förtrycker och förminskar personers existens.

Unga hbtq-personer pekas ofta ut som en särskilt utsatt grupp då denna drabbas i större grad för våld och diskriminering. Trots att arbetet för hbtq-personer rättigheter ändrat både attityder och lagar så visar statistik fortfarande på att en stor mängd hbtq-ungdomar lever i en vardag fylld med diskriminering, våld, hot om våld och andra kränkningar. Statistiken visar även att skolan ofta är det stället där minst trygghet finns för dessa ungdomar och statistik från Brå visar på att 8 procent av hatbrotten mot sexuell läggning begås i skolan.

I en artikel uppger SVT att hbtq-ungdomar löper dubbel så stor risk att bli utsatta för kränkningar i skolmiljö, än ungdomar som är hetero. Kränkningarna består av mobbning, utfrysning och våld. Följden av detta för med sig ett skadat förtroende för institutioner som ska verka för en trygg miljö, däribland skola och vårdinstanser. Om vi inte kan erbjuda ungdomar en trygg skolmiljö, vad kan vi då ge dem?

Årets IDAHOT-tema är “Rättvisa och skydd för alla”. Vi på Karlstads tjejjour anser att alla människor oavsett vem de älskar, vem de är eller vem de vill vara ska ha tillgång till den rättvisa och det skydd som de behöver. För oss så är det självklart att platsen för kunskap och lärande dessutom ska vara en plats för trygghet.

När vi är ute i skolor och föreläser samt träffar ungdomar så pratar vi alltid om vikten av att vara normkritisk i olika lägen. Det är just det normkritiska samtalet vi måste ha med barn och unga från en tidig ålder för att motverka otrygghet för hbtq-personer, inte bara i skolan, utan i samhällets alla olika rum. Om vi redan i tidig ålder börjar prata med barn om olika könsidentiteter, om att en får bli kär i vem en vill oavsett kön och om vikten att respektera människor oavsett läggning så öppnar vi upp fler möjligheter för ungdomar att få vara vem de vill vara och är. Vi måste stötta våra hbtq-ungdomar, det är hela samhällets ansvar och det måste börja redan i dag.

Emmeli Eriksson

Karlstads tjejjour

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.