Spelrecension: Rage 2

Spel
PUBLICERAD:

Rage 2

Windows/Xbox One/PS4
Avalanche/Id Software
Åldersmärkning: 18

Ett gediget hantverk har ett värde i sig, men innebär inte automatiskt stor konst eller fantastisk underhållning. Det var Id Softwares halvt bortglömda Rage ett bevis på. Det var välgjort på alla möjliga sätt och vis, men det var ofta mördande tråkigt att faktiskt spela det.

Nu när den något överraskande uppföljaren, som utvecklats av svenska Avalanche, så är tristessen som bortblåst. Bokstavligen, då skjutandet i spelet är helt fenomenalt. Faktum är att spelet bjuder på så bra shooter-action att jag är beredd att förlåta spelet för dess många oslipade och klumpiga inslag.

Rage 2 är inte lika gediget som sin föregångare, men det är stor underhållning. För det mesta. Världen är inte särskilt välutvecklad, och karaktärerna är lika likstela som dialogen. Det är synd, förstås, men en halvdan story kan jag leva med. Trots en ganska karaktärslös värld så drivs jag att utforska den bara för att hitta ett gäng mutanter eller banditer att mucka gräl med. Och jag behöver sällan leta länge.

Spelets största brist är den bristfälliga körkänslan. Bilarna är långsamma, tröga och svårkontrollerade. Det är lite förvånande, eftersom Avalanches snarlika Mad Max-spel hade riktigt sköna fordonsstrider.

Rage 2 är helt enkelt lite ojämnt, men striderna är så pass bra att det väger upp för skavankerna. Vapen är skönt tunga, specialförmågorna är roliga att leka med, och sammandrabbningarna har ett fantastiskt tempo.

Originalets gråtrista feghet har bytts ut mot en spretig färgexplosion i en betydligt roligare uppföljare.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.