Lär av Florence Nightingale och hennes efterföljare

Debatt
PUBLICERAD:
Bilden av Florence Nightingale som en självuppoffrande idealist i vården ger inte denna pionjär rättvisa. Hon var lika mycket en organisatör, statistiker och opinionsbildare, skriver Camilla Gustafsson.
Foto: AP
Är det rimligt att ersätta en person med tre till fem års fördjupade studier inom omvårdnad med en som fått fyra dagars introduktion, utan en ordentlig analys av konsekvenserna för patientsäkerheten, skriver Camilla Gustafsson.

Den 12 maj firades den internationella sjuksköterskedagen på Florence Nightingales födelsedag. Bilden av Florence Nightingale som en självuppoffrande idealist i vården ger inte denna pionjär rättvisa. Hon var lika mycket en organisatör, statistiker och opinionsbildare. Hon var tidigt ute med att använda cirkeldiagrammet som ett kraftfullt verktyg för att illustrera förekomsten av onödiga dödsfall under Krimkriget 1854-856.

Hon insåg tidigt betydelsen av att se hela människan i vården, inte bara det som var sjukt eller skadat. Bra mat, ljus och allmän hygien sänkte dödligheten radikalt. Hon ansåg att sjuksköterskorna behövde både utbildning, yrkesträning och en god lön. 1860 startade hon Nightingale School of Nursing i London.

Vården har utvecklats enormt sedan 1800-talet och så även sjuksköterskeyrket. I dag är omvårdnad en väsentlig del för en patientsäker och personcentrerad vård. Omvårdnad är också ett eget forskningsfält. Forskare som Linda Aikens arbetar vidare i Nightingales anda och har visat att bemanningsväxling (där sjuksköterskor byts ut mot andra kompetenser) kan vara direkt farligt för patienterna. Samma forskning visar att sjukhus med god sjuksköterskebemanning har färre intensivvårdsdagar, kortare vårdtider, färre återinskrivningar och 30 procent lägre kostnader för infektioner. Det är alltså direkt samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på sjuksköterskor i vården.

Mot denna bakgrund vill Vårdförbundet uppmärksamma den experimentverkstad ute i våra regioner som kallas kompetensväxling och som vi inte kan överblicka konsekvenserna av. Regionerna försöker ersätta de sjuksköterskor som saknas med undersköterskor eller underläkare istället för att säkerställa att sjuksköterskor får bra villkor så att de vill arbeta kvar i vården.

Är det rimligt att ersätta en person med tre till fem års fördjupade studier inom omvårdnad med en som fått fyra dagars introduktion, utan en ordentlig analys av konsekvenserna för patientsäkerheten? En fungerande vård kräver flera olika expertkunskaper runt patienterna, där Vårdförbundet organiserar barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. När det råder sådan brist på attraktiva villkor för dessa professioner borde arbetsgivarna fundera på vad de behöver göra för att vända utvecklingen, inte ta till bemanningsexperiment som ökar riskerna för vårdskador. Bristen på konsekvensanalys kan vara direkt farlig för patienterna.

En ny rapport från Socialstyrelsen visar att cirka 110 000 personer årligen drabbas av en vårdskada som kunde ha undvikits. För 1 400 av dessa kan vårdskadan till och med innebära att patienten avlider. En av slutsatserna för att förbättra situationen är att varje patient vårdas med adekvat kompetens på rätt vårdnivå. Vårdförbundet delar den bilden.

Florence Nightingales gärning handlade om att använda kunskap och statistik till att förändra och förbättra vården. Hennes insatser minskade dödligheten radikalt och höjde kvaliteten i hela sjuksköterskekåren. Idag arbetar många sjuksköterskor vidare i den andan. De utvecklar vården som kunniga experter på omvårdnad och som stolta ambassadörer för sin profession. Nu återstår för arbetsgivarna att visa att man även i lönekuverten värdesätter den unika kompetens som sjuksköterskor besitter.

Camilla Gustafsson

Ordförande, Vårdförbundet, avdelning Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.