Intervju Gunnar Hökmark: Vad väntar i parlamentet?

Signerat
PUBLICERAD:
De politiska partierna har vuxit fram ur olika miljöer och i olika politiska system. Socialdemokrater i ett land är inte som socialdemokrater i ett annat. Det är en mångfald på många sätt, säger Gunnar Hökmark.
Foto: Fredrik Persson/TT
Det är en lyssnande typ av lagstiftning. För att man ska kunna få majoritet i parlamentet krävs ju en rätt stor bredd, säger Gunnar Hökmark.

Efter 15 år lämnar Gunnar Hökmark (M) Europaparlamentet. SNB träffade honom för att få veta hur det egentligen är att vara Europaparlamentariker.

Vad kommer att möta de nya parlamentarikerna som blir valda 26 maj?

– Väldigt många olika människor och en politisk miljö som inte alls har samma homogenitet som i ett nationellt parlament. Jag brukar säga att det finns väldigt många utlänningar i Europaparlamentet, eftersom alla är det.

– De politiska partierna har vuxit fram ur olika miljöer och i olika politiska system. Socialdemokrater i ett land är inte som socialdemokrater i ett annat. Det är en mångfald på många sätt. Men jag som moderat har lika lite gemensamt med S där som med S hemma. Däremot kan man säga att det finns ett nordeuropeiskt och ett sydeuropeiskt mönster. Här uppe kanske vi är lite mer jämställda och där nere lite mer gammaldags. Men det finns inget gemensamt budskap från de svenska företrädarna.

Hur är det att vara vald till Europaparlamentet jämfört med riksdagen?

– Det är inte så stor skillnad. Men däremot är man mycket mer självständig i Europaparlamentet. Man måste bygga majoriteter kring varje enskild fråga.

Vad innebär det att vara rapportör för en fråga?

– Man är ansvarig för parlamentets del för en lagstiftning. Som rapportör lägger man ett förslag för hur parlamentet ska rösta om kommissionens förslag. Om man arbetar hårt kan man få igenom väldigt mycket på det viset.

Vilka fördelar finns med lagstiftningsprocessen?

– Det finns många missförstånd. Det finns ingen lag som inte beslutas av folkvalda. Men det leder till att man tvingas ta olika hänsyn. Det är en lyssnande typ av lagstiftning. För att man ska kunna få majoritet i parlamentet krävs ju en rätt stor bredd. Det finns alltid en bredare förankring för beslut än vad som krävs i Sveriges riksdag.

Kan det också leda till att lagtexten blir krånglig och motsägelsefull?

– Självklart måste man se till att det inte blir motsägelsefullt. Jag skulle säga att processen är kvalificerad.

Vad är den vanligaste missuppfattningen om EU?

– Att det är krångligare än vad det är. Det är ju samma politiska konflikter som i riksdagen eller kommunfullmäktige. En annan missuppfattning är att det finns en särskild typ av EU-frågor. Men jag sysslar inte med EU-frågor, jag sysslar med samma frågor som hemma fast på europeisk nivå.

– Det handlar inte om EU utan om vilken politik vi vill driva i EU. Vi gör då saker som man inte kan göra själva, till exempel klimatpolitik eller fiskepolitik. EU är en möjlighet och en förutsättning för gemensamma beslut. Men det innebär inte att allting blir som vi vill.

Du har suttit i parlamentet i 15 år – hur vill du sammanfatta den tiden?

– Jag kom ju in i parlamentet 2004 när Europa återförenades och tio nya medlemsstater tågade in. Nu har vi gemensamma regler med dem. Allra tydligast syns det kring Östersjön. Baltikum kan exportera till textilindustrin i Sverige till exempel. Det är en förutsättning för välfärdsutvecklingen i de länderna. Utan EU hade Baltikum varit ryska lydriken.

– Det har varit en väldigt spännande tid. Jag har till exempel fått igenom förändringar inom telekom som möjliggjort borttagandet av roamingavgifter.

När parlamentet skulle besluta om upphovsrättsdirektivet blev det viss uppståndelse kring att några svenska ledamöter röstade fel. Hur är det möjligt att feltryckningar vid omröstning i Europaparlamentet sker?

– Det som hände var att SD röstade fel, men i en delfråga där det inte betydde så mycket, en teknisk detalj. Att rösta fel har att göra med hur röstlistorna ser ut. Men i stora frågor händer det inte att man röstar fel.

I januari röstade Europaparlamentet för en lag som tvingar vissa ledamöter att redovisa möten med lobbyister. Tycker du att sådana möten, redovisade eller ej, är ett problem?

– Min uppgift är att träffa människor. Det betyder inte att man saknar egen åsikt. Är tanken att man inte ska möta människor eller läsa artiklar? Det är klart att jag träffar företrädare för svensk skogsindustri om vi ska stifta lagar om skogen. Fakta och kunskaper måste sökas hela tiden. Jag träffar så många jag kan, men min uppfattning formar jag själv.

Hur väl tycker du att Sveriges implementeringar av EU-direktiven fungerar?

– Ibland kan det gå lite långsamt. Och på en del direktiv lägger man på egna bestämmelser som gör att regelbördan ökar. Då kommer man ifrån enkelheten med en gemensam lagstiftning.

– En gemensam marknad kräver att man har gemensamma regler. Varje EU-regel ska då ersätta en nationell regel. EU-regeln är inget som kommer till. Den har vi gemensamt för att slippa nationella regler.

Hur väl fungerar EU-institutionernas maktbalans?

– Den fungerar rätt bra. Det är svårt att köra över någon. Man tvingar fram ett hänsynstagande. För en union passar det väldigt bra. Man kan inte ha renodlade majoritetsbeslut, då skulle alla små länder bli överkörda. (SNB)

Agnes Karnatz

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.