Drivande. Det är ett stort problem att elmarknadens prisbildning i dag inriktas mot att optimera kostnader för drift för därmed saknar marknaden incitament för investeringar, skriver Kjell Göthe.
Bristen på samordning i regeringen Löfven (S) har tyvärr blivit tydlig nu när flera viktiga framtidssatsningar måste tas. Energifrågan är speciellt angeläget att reda ut för där krävs tydliga beslut för vårt näringslivs fortsatta utveckling och därmed i förlängningen för att bevara välfärden. Först ut att våga bryta tabun kring kärnkraften och försvara den ur ett miljöperspektiv blev Ebba Busch Thor (KD), det var framsynt och hedrar henne. Ulf Kristersson (M) hakade på och slår fast att målet måste vara att skapa ett fossilfritt samhälle, inte att fasa ut kärnkraften. Men elmarknaden är inte bara beroende av politiskt fattade beslut den styrs också av fysikens lagar.
Minnesgoda läsare minns att den sinnrike Tage Danielsson för 40 år sedan sjöng en ny text på en gammal visa, balladen hette ”Elektricitetsvisan”. Han skojade då med ett nytt begrepp, el-energi: Man bara knäpper, har ej besvär, så blir det volter i tråden och utav volter blir det ampere, det är så svårt att förstå den... Om man då kunde skratta åt det svårbegripliga måste man i dag kräva större insikt om elens basvillkor, särskilt bland politiker högt upp.
Alla marknader måste väga sitt utbud mot efterfrågan, men el låter sig inte lagras även om teknikutvecklingen inger hopp om det i framtiden. Vi kan alla på Svenska Kraftnäts hemsida följa hur landets elproduktion och elkonsumtion löpande balanseras i sekundskalan. Roterar elnätet med 50 Hertz, då är det rätt, snurrar det för långsamt, t ex 49,9 Hz, fattas elproduktion och vice versa. Detta är effektbalansen.
Insikten om att kraftslagen har olika tekniska för- och nackdelar, har väckt intresset för att behålla kärnkraften. Några förordar att inte tillåta stängning av Ringhals 1 och 2, som Vattenfall beslutat om. Men det är knappast möjligt för politiker att ”beordra” fortsatt drift nu. Däremot måste de fundera på hur effektbalansen skall garanteras framåt.
Det är ett stort problem att elmarknadens prisbildning i dag inriktas mot att optimera kostnader för drift för därmed saknar marknaden incitament för investeringar. Ny elkraft byggs numera nästan enbart med generösa bidrag, vilket vind- och solkraft får. Det förändrar elsystemet eftersom kraftslagen har olika teknikkaraktärer. Betänk i sammanhanget vattenkraftens värde, den går både att reglera och spara i vattenmagasin.
Vind och sol tär på effektresurserna. Vi får en långsiktigt ohållbar effektsituation som urholkar tillförlitligheten i vårt elsystem, som är en av landets viktigaste infrastrukturer. Avbrott slår hårt mot industrin och mot vanliga elkunder. Saknas tillgång måste konsumtionen ner för att återskapa balansen, antingen styrs den genom tvång eller kraftigt höjda priser. Energimarknadsinspektionen (vilket namn!) skall övervaka aktörerna och att marknaden fungerar enligt regelverket. Men ansvaret för långsiktiga lösningar verkar ha hamnat i regeringens knä utan att den gör något åt det.
Varför reagerar inte fler kraftfullt mot vad som håller på att hända? Redan rapporteras det om industriplaner som avskrivs för att det inte finns tillräckligt effekt i nätet, om pendeltåg och tåg som tvingas gå på halvfart och om kraftsystem som överbelastas när för många elbilar laddas samtidigt. Regeringen, riksdagen och ett antal aktörer måste samla sig och fundera på prismodellen och regeringen måste hålla i taktpinnen.
Anders Ygeman (S) är energiminister, Tomas Eneroth (S) är hans departementschef och infrastrukturminister Ibrahim Baylan (S) är näringsminister, Isabella Lövin (MP) är miljöminister, som protesterar mot det mesta. Hon borde betänka att bra miljöpolitik kräver ett fungerande elsystem. Stefan Löfven (S) är högste chef, men det finns ingen samordningsminister. Så rörig är bilden och därför fortsätter ”stuprörspolitiken”. Regeringen måste ta sitt ansvar att samordna, ledarskapet efterlyses!
Kjell Göthe
Politisk krönikör