Rökare är också människor

Ledare
PUBLICERAD:
Snart ett minne blott.
Foto: Rob Griffith/AP
Fri jakt på rökare har nu rått i flera decennier. Från och med den 1 juli kommer nästa lagpaket för att bekämpa rökning att träda i kraft. Uteserveringar, entréer till allmänna utrymmen och en rad offentliga och halvoffentliga platser ingår i rökförbudet.

Utöver de allt mer omfattande rökförbuden kommer det också att införas ett licenssystem för försäljning av tobak. Affärer som säljer tobaksvaror måste enligt den nya lagen inneha en kostsam licens. Om inte personalen agerar rökpoliser och jagar bort rökare från sina entréer och uteserveringar riskerar verksamheten att bötfällas eller förlora sitt tillstånd.

Att rökare utsätter sig själva och sin omgivning för risker är det ingen som förnekar. Men det måste finnas en gräns för hur drakoniska lagar för att kontrollera ett beteende får vara innan samhället i sin helhet påverkas negativt. Alla förtjänar respekt såsom ansvarstagande människor. Det gäller såväl rökare som icke-rökare.

Tobaksskatten bär redan bördan på samhället som rökningen orsakar. Endast 8,8 procent av befolkningen brukar tobak dagligen och rökningen har i många år stadigt minskat i omfattning. Tobaksskatten och information om rökningens negativa effekter har fått effekt. Vidare förbudsiver och licenssystem är inget annat än en intolerant renlighetsmani.

Kommunsverige är redan ekonomiskt pressat och polisen har viktigare saker att ta hand om. Att införa krav på försäljningstillstånd och tillsyn för detta kommer ta orimligt mycket resurser från samhället. Det är inte tobaksbolagen som tar kostnaden för de nya regleringarna, utan svenska butiker, restauranger, och svenska konsumenter.

Många krog- och butiksägare har vittnat om osäkerheten i den nya lagen. Förbudet gäller utanför entréer och uteserveringar men det finns ingen klarhet hur långt ut i gatan man måste stå för att inte bryta mot lagen. Osäkerheten leder till godtyckliga beslut. Rökare och näringsidkare kan bötfällas utifrån en tolkningsfråga. Man bäddar för onödiga konflikter på allmän mark mellan personal, rökförbudsivrare och rökare angående tolkningen för vad som faller inom förbudsområdet. Därtill riskerar problemen med fimpar att öka efter att rökare jagas bort från platser med askfat.

Det finns till synes ingen gräns i strömmen av attacker mot rökningen. Att gradvis öka trycket är ett sätt att mer och mer korrigera rökarnas beteende utan att reaktionen blir för stor. Även om människor lever ohälsosamt och att detta kan få en effekt på omgivningen betyder inte det nödvändigtvis att det faller klåfingriga politiker till del att tillrättavisa människors levnadsvanor.

Rökning av tobak, vattenpipa eller e-cigarett på ett kafé, en krog eller annan verksamhet borde rimligen bestämmas av ägaren och inte av politiken. Människor har ett personligt ansvar för sitt liv och att visa respekt för sin omgivning. I den mån regleringar och våldsmonopol har sin roll att beskära friheten att leva och verka som man vill behöver det finnas bättre skäl än enskildas ogillande till rökdoft eller radikal hälsoiver för att ingripa. Den huvudlösa jakten på rökare behöver besinna sig.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.