Replik: Varken smart eller klimatsmart

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Många europeiska reaktorer är gamla, går på övertid och är lappade och lagade med en oöverskådlig mix av gammal och ny teknik, skriver Liv Jofjell. (På bilden det belgiska kärnkraftverket Tihange.)
Foto: Yves Logghe/AP
Det är detta debatten måste handla om – hur man ska kunna uppnå närmare 60 procents minskning av koldioxidutsläppen på bara elva år, skriver Liv Jofjell.

Svar till Tomas Tobé (NWT 24/4).

Moderaternas toppkandidat i valet till EU-parlamentet, Tomas Tobé skriver att kärnkraft är klimatsmart och att moderaterna därför vill dubbla EU:s kärnkraftsbudget.

Kärnkraft är klimatsmartare än kol. Stanforduniversitetet i Kalifornien har publicerat en livscykelanalys av utsläpp från olika energislag. Utsläppen från kolkraftverk var då 439 gram per producerad kWh, för kärnkraft var det 124 g/kWh. Det låter ju fint. Men vindkraft släpper ut enbart 5 g/kWh och solel 20 g/kWh. I den jämförelsen är kärnkraften värstingen bland allt som inte är direkt fossilt.

I sin artikel påstår Tobé att FN:s klimatpanel IPCC pekar ut kärnkraften som avgörande för att hålla nere den globala uppvärmningen. I Svenska Dagbladet den 11 mars skrev tre professorer som deltagit i IPCC:s arbete, att IPCC inte föreskriver någonting utan redovisar hur läget för klimatet är och vilka åtgärder som kan tänkas genomföras för att bromsa uppvärmningen. Där finns scenarier med och utan kärnkraft. Rapporten redovisar också problem och risker med olika energiformer. Ökar kärnkraften ökar också risken för härdsmältor proportionellt.

FN:s klimatpanel är tydlig med att om den globala temperaturökningen ska kunna hållas under 1,5 grader måste koldioxidutsläppen minska med 58 procent redan 2030, för att vara nära noll 2050. Det är detta debatten måste handla om – hur man ska kunna uppnå närmare 60 procents minskning av koldioxidutsläppen på bara elva år?

I det perspektivet duger inte satsningar på kärnkraft. Det tar i genomsnitt 19 år från planering till färdigställande av ett kärnkraftverk. Även om vi börjar imorgon så kommer inte ett enda att stå klart före 2030.

Tomas Tobé vill möta klimatförändringarna genom att förmå EU att satsa på mer forskning om nästa generations kärnkraft. Forskningen har pågått i över 70 år. Bara sedan 2010 har EU lagt ut mer än 100 miljarder kronor, men ännu finns inte ens någon försöksreaktor. Det finns mycket att säga om denna fjärde generation, men säkert är att den inte kommer snart, att den inte blir billig och att den kommer att göra världen mycket osäkrare genom ökade transporter och handel med radioaktivt material och därmed ökad risk för terrorism.

Det är lovvärt att Tobé vill öka säkerheten inom europeisk kärnkraft. Det måste innebära att han anser att den i dagens läge inte är säker. Många europeiska reaktorer är gamla, går på övertid och är lappade och lagade med en oöverskådlig mix av gammal och ny teknik. Ett bra sätt att öka säkerheten i Europa skulle vara att förmå Belgien att stänga skandalreaktorerna Doel 1 och 2.

Jag har alltid tänkt att äkta moderat politik är att undvika statliga subventioner och låta marknaden komma fram till det som är bäst och billigast. Ny kärnkraft uppskattas just nu att kosta 1 krona per kWh, tendens stigande, medan ny vindkraft och solel bara kostar hälften med fallande tendens. Sol- och vindkraft är dessutom ofarlig och går snabbt att bygga. Mängder av företag inom EU är engagerade. De få nya kärnkraftverk som byggs inom EU finansieras med statliga pengar. Det skulle alltså bli vi skattebetalare som skulle subventionera denna teknik som numera måste anses förlegad. Det blir nog svårt för Tomas Tobé att få med övriga EU på moderat kärnkraftspolitik.

Liv Jofjell

Föreningen Värmland mot kärnkraft

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.