“Ta oron på allvar och prata om positiv framtid”

Miljö | Värmland och klimatet
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Maria Ojala
Foto: Privat
Många unga är oroliga för klimatet och har en mörk syn på framtiden.
Det visar både svenska och internationella studier.
– Flickor oroar sig mer än pojkar, säger forskaren Maria Ojala.

Maria Ojala som är forskare i psykologi vid Örebro universitet har studerat ungas tankar och handlande i förhållande till klimatförändringarna.

– Många är mycket oroliga. Det kan i sig vara en positiv kraft. I dag ser vi att det tar sig uttryck i kollektiva manifestationer och skolstrejker. Men oron kan också kopplas ihop med hopplöshetstankar, säger Maria Ojala.

Hur påverkas framtidstron?

– Tyvärr finns en stor grupp unga som har en mörk syn på den globala framtiden, de tror att jorden går under. Men de kopplar inte ihop det med det privata. De kan vara positiva till den egna framtiden, vilket är lite paradoxalt.

Vilken åldersgrupp är mest orolig?

– Pessimismen blir värre från sen barndom till tidigt vuxenliv. Elvaåringar är mer optimistiska och har en stark tilltro till teknisk utveckling och forskning. När man kommer upp i de sena tonåren börjar man förstå komplexiteten i frågan.

Hur skiljer sig oron mellan flickor och pojkar?

– Precis som det gäller vuxna oroar sig fler flickor än pojkar. Dels handlar det om starka könsnormer; det är mer acceptabelt för tjejerna att uttrycka oro. Dels har de olika värderingar; tjejer har oftare gröna värderingar, medan pojkarna tror att man inte kan påverka.

Vilka strategier använder unga för att hantera oron?

– Många, men långt ifrån alla, letar aktivt information och försöker göra något konkret. De äter till exempel mindre kött, cyklar mer, demonstrerar. En del använder distraktion för att göra sig av med oron och gör något kul istället. De stänger av tv:n när det handlar om klimatet. Andra fastnar i oron och tänker att “människor är så onda så det är lika bra att jorden går under”. Det handlar om en passiv oro som går över i hopplöshet.

Hur ska man hantera oron?

– Det finns positiva strategier som kan hjälpa en. De som mår psykiskt bäst erkänner att det är ett stort problem, men försöker att väcka hopp så att det går att leva sida vid sida med oron och göra något konstruktivt av den. Det händer positiva saker, fler agerar, kunskapen ökar och vi har löst svåra problem tidigare i historien. Den här gruppen engagerar sig, ändrar livsstil och känner tilltro till tekniska lösningar, politiker och miljöorganisationer.

Vad kan vuxenvärlden göra?

– De som hanterar sin oro på ett konstruktivt sätt tycker att vuxenvärlden lyssnar på dem, respekterar dem och pratar på ett lösningsfokuserat sätt. De passiva, förnekarna, oftast pojkar, tycker att vuxenvärlden inte tar dem på allvar och att vuxna pratar på ett mörkt sätt. Man måste ta barnens oro på allvar för att sedan prata om positiva framtidsbilder. I skolan behöver lärarna ta hänsyn till den emotionella delen för att kunskapen ska nå fram.

Vad säger du om “Greta”-effekten bland unga?

– Greta har inte blivit en lika stor profet hemma i Sverige som i andra länder. Men hon har visat oroliga unga att det går att påverka på ett enkelt sätt och hon är en väldigt viktig förebild, säger Maria Ojala.

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.