Upphovsrättsdirektivet stryper Internet

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Hellre fälla än fria kommer vara principen som styr ifall det du vill uttrycka på nätet får synas eller inte. Inga straff finns ju för den som censurerar för mycket, skriver Mattias Bjärnemalm.

Vi är två år från en katastrof för europeiska startups och digitala innovatörer. Den 25 mars röstade EU-parlamentet ja till det kontroversiella upphovsrättsdirektivet. Den 15 april röstade även ministerrådet ja till krav på censurfilter och verkligheten.

Artikel 13/17 i förslaget innebär ett krav på att nätplattformar inrättar censurfilter. Mer precist innebär förslaget detta:

Nätplattformar (t ex Facebook, Tinder, Wikimedia eller Stack Overflow) är juridiskt ansvariga för vad användare laddar upp och gör tillgängligt. Detta innebär t ex att Stack Overflow skulle kunna stämmas ifall jag lägger upp en fråga som innehåller upphovsrättsskyddad text som de saknar licens för eller att Tinder kan stämmas ifall min profilbild är tagen framför en offentlig staty.

För att komma undan detta ansvar måste plattformarna göra allt i sin makt för att stoppa upphovsrättsintrång innan de begås. I praktiken innebär detta ett krav på långtgående censurerande filter – ingen vill släppa igenom en enda upphovsrättskränkande video ifall den kan orsaka skadestånd i mångmiljonklassen. Hellre fälla än fria kommer vara principen som styr ifall det du vill uttrycka på nätet får synas eller inte. Inga straff finns ju för den som censurerar för mycket.

FN och flera oberoende bedömare kritiserar direktivet för att bryta mot mänskliga rättigheter, att det bygger på felaktiga premisser, och kommer innebära privatiserad censur – att företag ska begränsa yttrandefriheten för medborgare i EU.

Direktivet förstör möjligheterna för innovatörer och digitala entreprenörer som på något sätt involverar användargenererat material i sina lösningar. Det cementerar YouTube och andra stora företags dominans, eftersom nya och mindre konkurrenter sällan skulle ha råd eller möjlighet att skapa effektiva uppladdningsfilter för att skydda sig från miljonskadestånd. YouTubes Content-ID kostade 60 miljoner dollar att utveckla och konkurrenten Soundcloud lägger 3 miljoner dollar årligen för att upprätthålla sin version av systemet.

Det finns redan i dag en skev maktfördelning i den digitala världen, där oproportionellt mycket makt ligger i händerna på digitala jättar. Våra sittande politiker har inte förstått att använda internets kraft till kunskapsspridning, innovation och företagande. De har inte förstått att digitala innovatörer driver samhället framåt. De lyssnar istället på lobbyister med tillräckligt stora pengapåsar för att köpa sig igenom bruset av protester från människorättskämpar, forskare och småföretagare. Konsekvensen kommer att bli en nätmiljö med ett fåtal digitala jättar som kontrollerar alla plattformar. Möjligheten att aktivt delta, att skapa tillsammans, stryps.

Nu är det två år tills Sverige måste ha implementerat upphovsrättsdirektivet. Piratpartiet kommer kämpa varje dag för att den svenska implementeringen ska bli så bra som möjligt, och för att direktivet på lång sikt ska rivas upp. Det finns få viktigare frågor för EU:s digitala framtid.

Mattias Bjärnemalm

Toppkandidat för Piratpartiet i EU-valet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.