Tala klarspråk om säkerheten

Ledare
PUBLICERAD:
Wallström på sin favoritarena.
Foto: Jason DeCrow/AP
I januari i år presenterade Lars-Erik Lundin den statliga utredningen om effekten av FN-konventionen om kärnvapenförbud. Han var otvetydig i sin kritik av avtalets skada på Sveriges försvarsförmåga och våra möjligheter att samarbeta med medlemmarna i Nato.

Utrikesminister Margot Wallström (S) och miljöpartisterna i regeringen har alla gett sitt förbehållslösa stöd till undertecknandet av det kritiserade kärnvapenförbudet. Även om det klingar väl i fredsaktivisters öron att förbjuda kärnvapen är det verkningslöst och rentav kontraproduktivt.

Försvarsministern, överbefälhavaren, och flera stora försvarsorganisationer har kritiserat avtalet och beskrivit dess negativa effekter på svenska försvarsintressen. Sverige blir mindre säkert och internationella samarbeten försvåras i händelse av en svensk underskrift. Samtliga av kärnvapenländerna och Nato-medlemmarna har bojkottat förhandlingarna kring avtalet. Kärnvapenfrågan kräver ett samförstånd i säkerhetsfrågor även med de som innehar vapnen.

Att dra en linje i sanden och vara fientlig mot länder som inte skriver under avtalet skapar bara konflikter och riskerar att motverka de steg mot avväpning som skett inom ramen för icke-spridningsavtalet NPT. Internationella samarbeten borde värnas framför att posera fredsaktivist i internationella sammanhang.

Istället för att bemöta kritiken mot avtalet har utrikesministern valt att fortsätta att prata sig varm om kärnvapenförbudet. Dock syns viss förändring i frågan. I en artikel på Svenska Dagbladets debattsida (28/4) beskriver ministern regeringens arbete mot kärnvapen. Det intressanta med Wallströms artikel är att kärnvapenförbudet, som tidigare tagit så stort utrymme, nu blir ett kort konstaterande att regeringen diskuterar remissvaren. Möjligheten finns att regeringen förbereder att begrava frågan om kärnvapenförbud.

Miljöpartiet kanske tror att de fortfarande kan vara aktivister men regeringen har til syvende og sidst ett samlat ansvar för landets säkerhet. Att då hota framtida försvarssamarbeten med viktiga partnerländer är att inte ta det uppdraget helt seriöst.

Socialdemokraterna har dock på senare tid börjat anta en annan ton i säkerhetsfrågor. Försvaret har i och med den förändrade hotbilden fått förnyad uppmärksamhet och även Socialdemokraterna har till synes förstått behovet av upprustning.

Försvarsberedningen arbetar fram till 14 maj 2019 med ett förslag för hur försvaret kommer se ut de närmaste åren. Försvarsberedningens kostnadskalkyl föreslår en ökning av försvarsanslaget så att det når 1,5 procent av Sveriges BNP till år 2025. De borgerliga partierna plus Sverigedemokraterna har ställt sig bakom förslaget om kraftigt höjda anslag men Socialdemokraterna har varit tysta. Troligtvis är de lika splittrade här som i kärnvapenfrågan.

Trots fredsaktivisternas försök att begränsa svensk försvarsförmåga lutar nu också S att gå med på försvarsberedningens förslag. Det talar gott om försvarets framtid. Förhoppningsvis inser regeringen också det dumdristiga i att deklamera krav om kärnvapenförbud. I nuläget kommer det dock mer rökridåer än svar från regeringen. Men klarspråk har aldrig varit en paradgren för S i politiken.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.