På onsdagen kallades representanter från 41 kommuner på möte angående IS-återvändare. I Värmland handlar det om två personer som kan vara återvändare, en i Arvika och en i Filipstad.
Representanter från 41 kommuner samlades på onsdagen på ett hotell i Stockholm för ett seminarium arrangerat av CVE, Center mot våldsbejakande extremism.
Några av dem kom från Arvika och Filipstad. De kallades för att få information om hur man ska hantera personer som återvänder från terrorgruppen IS.
Varför blev ni inbjudna?
– Vi blev inbjudna för att det har bott en individ i Arvika kommun som nu inte är kvar i landet. Personen har ingen familj i Arvika, men det är senast kända adress i Sverige. Det fins ingen problematik i dag men finns det en oro framöver får vi ny information. De bjöd in fler kommuner än nödvändigt, bättre det än för få tycker jag, säger Elsa Johnsson, säkerhetssamordnare för Arvika kommun på räddningstjänsten.
Detsamma för Filipstad
– Det som pekar ut Filipstad är en person som rest härifrån som vi inte vet var den är men ska inte vara kvar i landet. Det var en person som var minderårig då den reste. Det är den uppgift som lämnats från polis till oss, säger kommunalrådet Per Gruvberger till Filipstadstidningen.
Vad fick ni med er konkret från dagen?
– Det var en hel del. Socialstyrelsen, Säpo och Rädda barnen berättade hur de jobbar med de här frågorna. Som kommun kan man bygga på de redan befintliga strukturerna och stärka de brotts- och trygghetsskapande delarna man redan har, säger Elsa Johnsson.
Vilket stöd kan CVE ge kommunerna?
– De samordnar den information som finns i Sverige och uppmanar att vi kan höra av oss. Framför allt kan vi ha kontakt med andra större kommuner och ta del av deras erfarenheter, som Örebro, Malmö och Göteborg. Det går att bli lyft om man behöver det, fortsätter hon.
Per Gruvberger tar även han med sig kontaktvägar och information om hur större kommuner arbetat med frågan.
– Man hanterar det utifrån den lagstiftning och de rutiner som finns och det finns kunskap att hämta också om det blir aktuellt i Filipstad. Sen poängterades det att Säkerhetspolisen, i den mån man känner till, tar samtal direkt med alla som återvänder. Och finns det fog för det, blir det utredning.
Bland de som lämnar tidigare IS-kontrollerade områden kan det finnas både vuxna och barn och på en punkt är Per Gruvberger mycket tydlig. Kommer det barn från det här området till Filipstad ska de få ett bra mottagande:
– Om man vill motverka extremism, då kan vi inte behandla dem på ett sätt så att de inte kan smälta in i samhället. Då föder vi ju snarare extremism, säger han.
Terrorforskaren Magnus Norell är kritisk till kunskapsdagen för kommunerna, enligt Arvika nyheter.
– Det är patetiskt. Man dumpar problemet på kommunerna, problem som regering och riksdag borde löst för länge sen. Det finns ingen beredskap. Sverige är så dåligt förberedda att man skäms, det har varit klart och tydligt i åratal. Vi är inte sämst i klassen, vi är inte ens med i skolan, säger han till tidningen.
Det största problemet, anser Norell, är att lagstiftningen inte hänger med. Samröre med terrororganisationer är ännu inte olagligt i Sverige, vilket är fallet i många andra europeiska länder. IS-återvändare som faktiskt deltagit i kriget kommer med största sannolikhet därför inte att lagföras.