Hoppa till huvudinnehållet

Så stoppar du bedragaren

Publicerad:
Phishing - nätfiske - är när någon försöker komma åt ditt lösenord. Foto: Leif R Jansson / TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

I min tidigare krönika skrev jag om att vi måste hjälpas åt för att motverka det digitala utanförskapet. Det går inte att hejda utvecklingen mot fler och fler digitala mötesplatser och det är viktigt att hela vårt samhälle blir bra på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Därmed är det inte sagt att det inte finns problem med detta.

Förutom det digitala utanförskapet i vissa grupper, utsätts också många för bedrägeribrott i Sverige. Dessa lurendrejerier ökar, både generellt och på nätet. Men ta det lugnt – det går att skydda sig.

I dag sker bedrägeriförsök framför allt genom tre kanaler: sociala medier, mejl och telefon. Alla tillvägagångssätt har som mål att lura till sig inloggningsuppgifter och koder. Och bedragarna gör allt för lura dig. De kan utge sig för att vara din bank eller skicka olika typer av virus.

Ett förslaget sätt att lura till sig uppgifter är att bedragaren utger sig för att vara en vän till dig på sociala medier. Om en bedragare lyckas kapa ett Facebook-konto kan den personen ta kontakt med ”vännerna” och be om hjälp med ett bankärende. Det brukar gå till så att de påstår att de vill låna en kod från din dosa för att den egna gått sönder.

De kan också skicka mejl som ser ut att komma från en myndighet eller annan officiell verksamhet och be om personuppgifter. Bedrägerimejlen håller ofta en hög klass och det kan vara nästintill omöjligt att avgöra om de är äkta eller inte. Men i ett mejl som kommer med onda avsikter uppmanas du att lämna ut uppgifter av personlig karaktär, så som lösenord eller kontonummer – så gör aldrig en bank eller en myndighet.

Det är viktigt att ha ett sunt säkerhetstänkande, vara ifrågasättande och vaksam på att aldrig lämna ut personuppgifter över mejl eller telefon. Här får du några tips på sätt du kan skydda dig:

•Ring personen och kontrollera att det verkligen är den du pratar med över nätet.

•Hantera lösenord och inloggningsuppgifter på samma sätt som du hanterar din hemnyckel: håll reda på den, se till att den inte kan användas av någon annan och lämna aldrig ut den till någon du inte känner.

•Hantera alltid dina personliga uppgifter med försiktighet. Bedragare som kommer över exempelvis PIN-koder, kortnummer, dosan, koder som genereras från dosan eller BankID kan försöka använda dessa uppgifter. De kan till exempel uppträda i ditt namn och på så sätt komma åt dina tillgångar.

•Öppna inte e-post och bifogade filer som du inte känner igen.

•Lämna aldrig ut koder eller andra personliga uppgifter via sociala medier, mejl eller telefon. En bank eller myndighet ber dig aldrig att via e-post, telefon eller sociala medier lämna ut dina koder, kredit- och bankkortsnummer.

•Alla koder från din bankdosa är personliga och kan INTE användas av någon annan.

•Svara aldrig på skräpmail, phishing, nigeriabrev, falska vinstvarningar, falska virusvarningar eller liknande.

Fotnot: Anders Paulsson, Swedbank, är krönikör i Arbete & Ekonomi under vinjetten Dina pengar.

Artikeltaggar

Anders PaulssonDina pengarEkonomiFacebookKarlstad