Fyra av tio. Så många elever i nionde klass fick högre slutbetyg i svenska jämfört med prestationen på det nationella provet. I engelska var det två av tio.
Vad det beror på kan inte rektor Peter Söderblom svara på.
– Jag blev förvånad när jag fick höra det här, för det låter mycket. Det blev även lärarna. Men det är bra att få ögonen på det och något som vi måste följa upp, för så stor skillnad ska det inte vara.
Han tillträdde rektorstjänsten för ett år sedan och säger att det här var före hans tid.
– Men jag har tittat på statistiken så långt tillbaka det går.
Siffror är högre än riksgenomsnittet. Läsåret 2016–2017 låg man under detta, men under skolans första år, 2015–2016, låg siffran högre än under senaste läsåret.
– Vad det beror på har jag inget svar på. Vi har behörigt folk, så det beror inte på det.
Även om det inte är en förklaring, säger Peter Söderblom, så mäter det nationella provet en insats vid ett enda tillfälle.
– Det är en stress runt proven för eleverna. Tar man de proven och jämför med all annan dokumentation så är det en stor mängd varierande information som ska vägas in.
Provet i svenska hålls i mars, det engelska i april. Då finns också en möjlighet för eleverna att förbättra sina kunskaper innan betygen sätts.
Peter Söderblom säger att framöver kommer dock de nationella proven spela en större roll i slutbetygen enligt ett beslut från Skolverket.